Oljepriset
Diplomatiska konflikter lyfter oljepriserna
Prisuppgångarna är tämligen beskedliga vilket kan förklaras av nya dystra signaler från Kina, världens andra största oljekonsument. Nedslående kinesiska inköpschefsindex fick under morgonen de asiatiska börserna på fall och spädde på oron över en minskad efterfrågan på olja från landet.
”Året har startat med en varningsflagg över Mellanöstern som sätter ett kortsiktigt golv på den överförsedda oljemarknaden, men den geopolitiska risken dämpas något av de svaga utfallen i Kina”, säger oljeanalytikern Dominick Chirichella vid Energy Management Institute till Dow Jones Newswires.
Både Saudiarabien och Bahrain har brutit de diplomatiska förbindelserna med Iran efter attackerna på Saudiarabiens ambassad i Teheran, som föregicks av avrättningen av en shiamuslimsk religiös ledare på lördagen tillsammans med 46 andra terroranklagade personer.
Vidare har Förenade Arabemiraten återkallat sin ambassadör från Iran och begränsat den diplomatiska representationen till landets Chargé d’affaires.
”En direkt militär dispyt mellan de två hegemonierna i Mellanöstern skulle ha allvarliga konsekvenser för det globala oljeutbudet, då nästan 30 procent av världens utbud produceras i den Persiska viken”, kommenterar Commerzbank.
”En viss riskpremie är därför rättfärdigad, även om det finns betydligt för mycket olja för närvarande på marknaden”, fortsätter banken.
Analytiker som Dow Jones Newswires talat med säger att de regionala spänningarna kan försena Irans återinträde på den internationella oljemarknaden efter att sanktionerna mot landet har lyfts. Men det kan även uppmuntra Iran att snabba på produktionsökningarna mer än vad som tidigare förväntats. Detta då situationen kan försvåra samarbetet inom oljekartellen Opec, där både Iran och Saudiarabien ingår.
Vidare bidrar även Ryssland till det nuvarande överutbudet på den globala oljemarknaden. Landet ökade sin produktion under 2015 till rekordhöga 10,73 miljoner fat per dag, och en ytterligare ökning förväntas följa under 2016, spår Commerzbank.
På dagens makroagenda står inköpschefsindex från tillverkningssektorn och statistik över bygginvesteringarna i USA.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.