Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Draken har vaknat i Kina

2012-02-28 21:00
Foto: Scanpix

Ökad riskaptit gynnar tillväxtmarknaderna. Nu kan man placera i Kina genom en billig börsnoterad indexfond i stället för i de gamla dyra landfonderna.

I fjol ratade världens investerare tillväxtmarknaderna. Totalt såldes aktier för 34 miljarder dollar och pengarna flyttades till säkrare tillgångar. Enligt Avanza Bank var mönstret liknande bland svenska fondsparare, var tionde sålde sina tillväxtfonder – framför allt var det Rysslands- och Kinafonder. Nu flödar dock åter det internationella kapitalet till tillväxtmarknaderna och under januari flyttades 7,7 miljarder dollar dit.

Något som kan lägga bränsle på brasan är förra veckans nyhet om att Kinas centralbank sänker bankernas reservkrav med 0,5 procentenheter till 20,5 procent. Dessutom väntas centralbanken fortsätta sänka bankernas reservkrav framöver, detta för att hålla uppe tillväxten genom att öka bankernas möjligheter att låna ut pengar.

Kinesisk BNP väntas öka med 7–8 procent i år, men som Affärsvärlden tidigare har skrivit (4/2012) väntas bolagens vinster växa än mer. En vinsttillväxt på 15–20 procent per år är inte orimligt att förvänta sig även under de närmaste åren. Ett bärande långsiktigt investeringstema är den snabbt växande privata konsumtionen som lyfter den kinesiska hemmamarknaden.

Men det kan också vara intressant att gå in på den kinesiska marknaden för att göra kortsiktigare placeringar. Förr fanns primärt vanliga aktiefonder, oftast med relativt höga avgifter (och som dessutom har nackdelen att kursen sätts dagen efter på grund av tidsskillnaden mellan Sverige och Kina). I dag finns dock börsnoterade indexfonder, där priset för fondandelen ändras i realtid precis som för aktier. Det gäller dock att vara morgonpigg, då börsen i Hongkong stänger redan klockan 10.15 svensk tid. Det finns ännu inte så många börshandlade Kinafonder att välja på, men Affärsvärlden har hittat två prisvärda alternativ.

På den svenska marknaden är Handelsbanksägda Xact fonder i särklass störst när det gäller börsnoterade fonder. I höstas lanserades första tillväxtmarknadsfonden – Xact Kina. Den använder sig av derivatinstrument som optioner och terminer för att så nära som möjligt följa utvecklingen för Hang Seng China Enterprises Index Total Return. Det är ett index med återinvesterade utdelningar som består av de 40 största och mest omsatta bolagen från kinesiska fastlandet som är noterade på börsen i Hongkong. Så här långt i år har Xact Kina stigit med 14,2 procent.

Tyska Deutsche Bank noterade här-om året en hel hög indexfonder med olika inriktning på Stockholmsbörsen. En är en kinesisk indexfond med det något osmidiga namnet db x-trackers FTSE China 25 ETF, där de sista tre bokstäverna står för Exchange Traded Funds – börshandlade fonder. Till skillnad från Xact Kina skuggar denna fond ett index som består av de 25 största kinesiska bolagen som är noterade på Hongkong-börsen. Eller Red Chip, som de också kallas, den kinesiska motsvarigheten till högkvalitativa, stabila amerikanska så kallade Blue Chip-bolag. Tyngst i index väger oljebolaget Petrochina, följt av jättebankerna Industrial & Commercial Bank of China (för övrigt världens största bank med ett börsvärde på 1 645 miljarder kronor) och China Construction Bank. Det finns för övrigt nio banker och tre försäkringsbolag med på listan över de 25 största kinesiska börsnoterade företagen. Inte så dumt med tanke på att banker brukar var en bra investering med en vinsttillväxt minst i linje med BNP. Så här långt i år har db x-trackers FTSE China 25 ETF stigit med 12,7 procent.

Enligt Morningstar är den genomsnittliga förvaltningsavgiften för vanliga Kinafonder 1,64 procent. Räknas även fonder i kategorin Kina & närliggande länder med ökar snittavgiften till 1,8 procent. Det är också vad fondspararna i Nordea och Swedbank Robur får betala, medan Carnegie, East Capital och Handelsbanken är marginellt dyrare. Mest betalar dock den som investerar i finska FIM China – hela 3 procent per år. Här har de börsnoterade fonderna en stor fördel. Både Xact Kina och db x-trackers FTSE China 25 ETF tar bara ut en förvaltningsavgift på 0,6 procent per år. Å andra sidan utgår vanligt courtage vid köp och försäljning av fondandelar, så det är inte lönsamt att köpa alltför små poster.

Enligt den kinesiska kalendern är det nu drakens år – vilket kännetecknas av framgång i affärer. Det återstår att se om det även fungerar för den som köper kinesiska aktiefonder.

Agnetha Jönsson

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom