Drömfabriken som blev en mardröm

Börsbolaget White Shark skulle bli ett svenskt Disney. Då inträffade det ofattbara. Grundaren och vd:n Robert Rhodin häktades misstänkt för mord. Här är berättelsen om en uppumpad aktie, aningslösa kändisar och en sågad film.

(Imorgon lördag kan du läsa del 2 av den makalösa historien om White Shark. Då får du bland annat läsa om White Sharks nya okända ägare och höra vd Peter Levin uttala sig om bolagets nästa stora projekt.)

Listan över medverkande är en av de mest prestigefyllda som har skådats i den svenska filmbranschen, nästan jämförbar med exempelvis Fanny och Alexander. Peter Stormare, Sven Wollter, Lill Lindfors, Dogge Doggelito, Hans Alfredson och till och med Roger Moore. Alla deltar de med sina röster i den datoranimerade film som i förhandssnacket jämfördes med internationella succéer som Toy Story och Shrek.

Dåligt kultursamvete? En film du borde ha sett, men missat?

Var inte orolig. Du är i gott sällskap. Bara 4 614 svenskar har löst biljett till Tomtar & Troll: Den hemliga kammaren i regi av den Polenfödde svensken Robert Rhodin.

Filmen hade premiär den 29 mars förra året och gav, enligt Svenska filminstitutet, biljettintäkter på 352 805 kronor. Därtill fick filmmakarna stöd från institutet på 344 525 kronor.

Ambitionerna var betydligt högre. I prospektet från november 2007 inför noteringen av filmbolaget White Shark på Aktietorget, gjordes jämförelser med de tre amerikanska animationsbolagen Pixar, som ägs av Disney, det av Steven Spielberg grundade Dreamworks Animation samt Fox/Blue Sky. De tre bolagen står bakom kassasuccéer som Hitta Nemo, Madagaskar och Ice Age.

“Dreamworks är noterat på New York Stock Exchange och hade ett marknadsvärde på 4,2 miljarder USD 7 mars 2007”, står det i prospektet som också listade bruttointäkterna från “de tio mest framgångsrika animerade filmerna genom tiderna”.

Listan toppades av Shrek 2 som spelat in 900 miljoner dollar brutto. Det gällde att sälja en dröm till investerarna.

***

Försvinnandet
Elin Blank är en välkänd åklagare i Uppsala. 43 år gammal är hon redan tungt meriterad och leder utredningar om grova våldsbrott. Som mord. Hon väckte åtal i Knutbymålet 2004 och efter hedersmordet på den kurdiska flickan Fadime Sahindal 2002.

Den 11 augusti 2009, dagen efter att White Sharks hade bytt noteringsplats från småbolagslistan Aktietorget till den mer respekterade First North, fattade Elin Blank ett avgörande beslut för den då 36-årige regissören Robert Rhodin, tillika vd i White Shark. Efter många månader av inre spaning bestämdes det formellt att lyfta ett då åtta år gammalt försvinnande i Älvkarleby till en mordutredning trots att ingen kropp hade påträffats.

– Vi började redan i april, säger Therese Westman vid Uppsalapolisen. Dörrknackning var en av metoderna.

Den man som förmodades vara mordoffer var Robert Rhodins styvfar och affärspartner, Christer Rhodin. I maj 2001 anmäldes han försvunnen. I år skulle han ha fyllt 68 år.

Uppsalapolisens efterforskningar drogs egentligen i gång redan den 19 september 2008. Det skedde per automatik i och med att en anhörig den dagen ansökte hos Skatteverket om att få den försvunne dödförklarad. Av ansökan framgår att han lämnade hemmet på Sandvägen på fredagskvällen den 4 maj 2001 men att försvinnandet polisanmäldes först den 23 maj. Sedan dess har ingen hört av honom.

En av de faktorer som intresserade polisen var det faktum att både pass och körkort hade upphört att gälla utan att någon ansökan om förnyelse hade kommit in. Därmed förmodades han inte ha hållit sig undan frivilligt.

Det långa dröjsmålet med att anmäla mannen försvunnen var ett annat skäl till polisens nyfikenhet. Det kan knappast ha varit en direkt harmonisk relation om det går nästan tre veckor innan en nära anhörig anmäls som försvunnen, löd resonemanget. I bakgrunden fanns förstås statistiken som sade att de flesta av de ungefär 6 000 personer som varje år försvinner kommer tillbaka. Att personer bara försvinner är mycket ovanligt. Det handlar om 25-35 fall per år.

– Det kom fram uppgifter om att en av de misstänkta lämnat graverande uppgifter till en tredje person, säger åklagaren Elin Blank och uppger att denna tredje person berättade om saken för polisen.

Elin Blank anhöll Robert Rhodin i dennes frånvaro den 22 september 2009. Gripandet den 23 september blev odramatiskt. Två dagar senare, en fredag, häktades han och ytterligare en person av tingsrätten i Uppsala. De förklarade sig omedelbart oskyldiga till de grova brott de anklagades för. Medhjälp till mord eller mord.

***

Dråpslaget
För White Shark var beskedet från häktningsdomaren Kurt Ek inget mindre än en katastrof. Den man som satt häktad i Uppsala var inte bara vd i ett börsbolag. Han var företaget. Grundare, storägare, kreativt geni och idéspruta.

– Han är en fenomenal entreprenör. Det var Robert Rhodins styrka. Han har en kraft och en vilja som är få förunnade, säger Hans Möller, tidigare styrelseordförande i bolaget, som lämnade posten vid stämman för ett år sedan.

Robert Rhodin hade själv skapat allt av värde i bolaget. Bara några veckor före häktningen hade han lyckats ro i land en emission, även om det gick trögt. Emissionen gjordes i samband med att aktierna i augusti bytte plats från Aktietorget till Stockholmsbörsens sidolista First North. Bolaget drog in 15,5 miljoner kronor och det ovanliga inträffade att emissionsgaranterna tvingades hosta upp 45 procent av emissionsbeloppet eftersom de existerande ägarna inte tecknade sig för alla aktier som skulle säljas.

Bland garanterna, som nu har förlorat pengar eftersom kursen har halverats, finns fondkommissionären Mangold Fondkommission och dessutom storägaren i ett annat krisdrabbat företag, fastighetsbolaget Allokton, finansmannen Bernard von der Osten-Sacken samt dennes affärspartner Joakim Christiansson.

Bolagets marknadsvärde vid den här tiden var måttliga 40 miljoner kronor men bara ett år tidigare, i maj 2008, hade värdet varit över 235 miljoner kronor, enligt vad tidningen Börsveckan räknat ut. I dag är börsvärdet cirka 10 miljoner kronor.

I fredags eftermiddags föll så den ekonomiska bilan över bolagets arbete de senaste två åren. Bolagets bokslutskommuniké visade att värdet av bolagets tillgångar, de filmprojekt som bolaget har genomfört, skrevs ner till noll. Det är de ekonomiska redovisningsreglerna som på det här osentimentala viset tryckte dit stämpeln “värdelöst” i balansräkningens tillgångssida.

Manövern skapade en brakförlust under fjolåret. Den summerades till 30 miljoner kronor. Rörelseintäkterna landade på mindre än en miljon kronor. Pengarna från den senaste emissionen – och mer därtill – är därmed uppslukade.

***

Krismötet
White Sharks ordförande sedan sommaren 2008, advokaten Mathias Berggren, var ett fynd för det unga kreativa gänget kring bolaget. Han är i samma ålder som grundarna men med en annan bakgrund. Han hade jobbat något år åt Stenbeckgruppens mediebolag MTG och hoppat in som bolagsjurist åt White Shark, men nu var han tillbaka på advokatbyån DLA Nordic som expert på bland annat tv- och filmrättigheter.

Som advokat förstod Berggren vad som väntade när Rhodin greps. Han insåg att stormen inte skulle blåsa förbi i en handvändning. På lördagen, häktningsbeslutet fattades bakom stängda dörrar en fredagsmorgon, kallade Mathias Berggren styrelsen till ett krismöte. På mötet, som hölls per telefon på söndagen, deltog även TV4-profilen och musikproducenten Anders Bagge samt Carl Johan Merner, medgrundare till White Shark och producent för Tomtar & Troll.

Enda punkten på agendan: Hur skulle bolaget hantera situationen med en vd som skulle sitta inlåst i minst två veckor, antagligen längre?

***

“Fruktansvärd resa”
Pressmeddelandet som skickades ut klockan 16 var ovanligt för att komma från ett noterat bolag. Inte bara för att det skickades ut en söndagseftermiddag utan också för att bolaget höll inne med vad som hänt. Börsen och aktiemarknaden fick veta att Robert Rhodin “p.g.a personliga skäl meddelat styrelsen att han tar time-out och på egen begäran lämnar sin befattning” samt att han omgående lämnade styrelsen. Till ny tillförordnad vd utsåg styrelsen Carl Johan Merner. Vad som skulle hända med grundarens stora aktieinnehav diskuterades antagligen också på mötet.

– Han har ju gått igenom en fruktansvärd resa. Ena dagen börsbolags-vd. Nästa dag avtvingad sitt jobb och sina aktier, säger den tidigare ordföranden Hans Möller.

Tvångsförsäljning eller inte. I alla fall dumpades huvuddelen av aktierna under den tid Robert Rhodin satt i häktet. Aktierna såldes både över börsen och till andra i ledningen. En av köparna var styrelseledamoten och musikproducenten Anders Bagge. På frågan om det var förenat med några särskilda överväganden att köpa aktierna av en person som satt häktad misstänkt för ett grovt brott svarar han:

– Nej, inte alls. Jag är väldigt intresserad av bolaget och här öppnade sig en affärsmöjlighet.

Några nya aktieköp från hans sida förefaller inte vara aktuella:

– Nu kontrollerar jag nästan halva bolaget, så att sörpla i mig ännu mer aktier känns väl lite onödigt just nu. Däremot ställer jag säkert upp och försvarar min andel i eventuella nyemissioner eller liknande. Det får mina rådgivare bestämma. Ha ha.

Bagge kontrollerar i dag 48 procent av rösterna i bolaget. För Robert Rhodin var försäljningen ändå på sätt och vis lyckosam. Under tiden i häktet sålde han eller familjen 400 000 aktier och räddade därmed en del av den förmögenhet han byggt upp. I dag har kursen fallit från 20-22 kronor till 9 kronor. Affärerna bör ha dragit in i storleksordningen 2 miljoner kronor.

Men vad var det egentligen han hade ägt?

***

Dålig kritik
För fem år sedan berättade Robert Rhodin om sin stora vision för Dagens Industri. Han ville göra en animerad film med en – i varje fall för svenska förhållanden – kolossal budget på 50 miljoner kronor. Det hade räckt till att bli den näst dyraste filmen på svensk mark

dittills. I prospektet inför Aktietorgsnoteringen två år senare, senhösten 2007, hade budgeten stigit till 60 miljoner kronor.

Filmen heter Astrid Silverlock och är (jodå, planerna finns fortfarande) ett tecknat äventyr med lyckligt slut i vikingamiljö – en nisch som enligt Robert Rhodin är underexploaterad.

Musikskaparen Anders Bagge tycks också fascinerad över vikingatemat. Att få klart Astrid Silverlock är det viktigaste målet för bolaget, enligt den nye storägaren.

– Min vision är att om två år har vi världspremiär på 2011 års julfilm Astrid Silverlock. Om allt går som det ska, förstås. Vi ligger nog i produktion av ytterligare två filmprojekt och de externa uppdragen har växt, sade han till Affärsvärlden i december.

I kvartalsrapporten en månad tidigare, i november, menade den då nyanställde producenten Peter Lewis att Astrid Silverlock “är det mest intressanta av bolagets projekt” och att en lockande trailer ska produceras för att möjliggöra finansiering.

För det krävs sannolikt en enastående trailer. Bolagets track record räcker nämligen knappast för att locka investerare. Förutom det magra ekonomiska utbytet av bolagets hittills enda långfilm, Tomtar & Troll, så var det konstnärliga resultatet om möjligt ännu sämre.

Så här skrev till exempel filmskribenten Erik Helmerson för TT Spektra:

“Handlingen går från obegriplig till olidlig och tillbaka igen. Man fattar helt enkelt inte vad som händer i filmen. /… / De senaste tio åren har jag sett ungefär tvåtusen filmer. “Tomtar & troll” är bland de tio sämsta. Den får mig faktiskt att vilja ta tillbaka en del andra dåliga betyg. Referensramarna har förskjutits.”

Dagens Nyheter satte betyget noll och beskrev upplevelsen som animerat barnplågeri. Svenska Dagbladet var inne på samma linje och gav lägsta möjliga betyg, en etta.

Skådespelarveteranen Sven Wollter, som ger trollet Fassa sin röst, förklarar för Affärsvärlden att han jobbade några dagar med projektet och att han tycker att det var ett bra försök att göra svensk datoranimerad film:

– Recensionerna ska man inte gå efter, säger han och tillägger att han hade ett gott samarbete med regissören Robert Rhodin.

– Det var ett trevligt gäng. Jag har inget illa att säga om honom. Han skötte sitt jobb och jag blir bestört när jag hör vad han anklagats för, säger Sven Wollter.

Sven Wollter fick “några tusen” och gjorde senare reklam för filmen i samband med en föreställning i Göteborg.

***

Pumpa och dumpa
Gänget kring White Shark och tvåbarnspappan Robert Rhodin var säkert både kreativa och trevliga.

Åtminstone ibland. Han bjöd generöst på fester även om han sägs ha dåligt ölsinne. Ungefär samtidigt med emissionen skaffade han familjens stadsjeep, en svart värsting-Audi med nypriser som börjar på en halv miljon kronor. 2008, det första året med White Shark som noterat bolag, redovisade han löneinkomster på 1,1 miljoner kronor och kapitalinkomster på 1,5 miljoner.

Tidigare anställda klagar på att han var “kontrollfreak” som petade i filmiska detaljer och utgav sig för att behärska andras jobb.

– Men han hade ingen aning om vad han gjorde, säger en tidigare anställd.

– Den första filmen skulle aldrig ha tillåtits gå upp på bio. Den skulle ha gått direkt till dvd.

En bild av stämningen på jobbet ger uppgiften att det lilla bolaget var inblandat i två rättsprocesser mot anställda. En italiensk animatör stämde bolaget på över 50 000 kronor plus advokatkostnader när det stoppade utbetalningar av frilansarvoden.

Samtidigt ägnade sig ledningen åt avancerad “kursvård”. Genom att skicka ut pressmeddelanden om påstådda framgångar lyftes aktiekursen. Dessvärre föll den tillbaka igen när förhoppningarna grusades. Under 2008 bombarderades marknaden med 24 pressmeddelanden. Året därpå skruvades siffran upp till 36. Av dem signalerar 14 (2008) respektive 12 vad vi kan kalla överdriven optimism.

I december 2008 hette det exempelvis: “Succé för Tomtar & troll i Dubai.” Till det fogades uppgifter om att en planerad film med namnet 1000 Nights i stort sett var finansierad av arabiska investerare. Det är den så vitt bekant fortfarande inte.

Och förra året kom beskedet att “White Shark har börjat producera två TV-serier med färdiga avsnitt klara för försäljning under Q4 2009.” Det har inte heller infriats.

Lika lite var en “portal” på Tele 2:s hemsida för merförsäljning av Tomtar & Troll-prylar lyckosam – besökarna var mycket fåtaliga. Andra budskap i samma riktning var beskeden att Turkiet och Kuwait var succémarknader och att Cannesmässan 2008 var lyckad när det gällde att sälja filmen. Verkligheten var en annan, pressmeddelandena omsattes aldrig i intäkter, och den enda effekt som beskeden fick var att aktien rusade för att sedan falla tillbaka.

Metoden att höja en aktie med euforiska pressreleaser brukar kallas “Pump and Dump”. Syftet är då helt enkelt att blåsa upp aktiekursen för att sedan sälja de egna aktierna.

Det gjorde Robert Rhodin den 9 januari 2009. Enligt insiderlängderna gjorde han sig av med 1,3 miljoner aktier i White Shark. Aktierna låg i bolaget Blue Steel Investment, som därmed minskade sitt innehav till 49,9 procent av rösterna och 24,5 procent av kapitalet. Affären bör ha varit värd drygt 3 miljoner kronor. En del av likviden gick tillbaka till bolaget i form av ett lån.

Ett halvår tidigare hade ordföranden i White Shark, styrelseproffset Hans Möller, slutat.

– Jag blev ombedd att sluta. Vi hade lite olika uppfattningar om informationsgivningen. De (Robert Rhodin och Carl Johan Merner) ville gå fram lite mer aggressivt. De hade en enorm tilltro till att den här första filmen skulle rädda allting. Jag var lite mer försiktig och ville ha en stabilitet, en kompletterande verksamhet ifall filmen inte skulle lyckas.

Vad tyckte du om informationsgivningen?

– Om den första filmen hade lyckats hade ju informationsgivningen varit korrekt. Men nu nådde man inte alls de nivåer man hade hoppats på med film nummer ett.

Med andra ord. Det visade sig i efterhand att informationen som bolaget spred omkring sig var felaktig. Och konsekvensen blev att värderingen av bolaget blev, som Hans Möller säger, “väldigt entusiastisk ett tag”.

– De ska ha en eloge för att de byggde upp en produktionsanläggning, men filmen blev inte tillräckligt bra, säger Hans Möller.

Möller har kvar huvuddelen av de aktier han fick i bolaget, bland annat för att han hade en inlåsningsklausul från noteringen.

En som däremot kan ha brutit mot klausulen är Robert Rhodin. Det hette i det ursprungliga prospektet att Rhodin, liksom övriga ledamöter i styrelsen, “förbundit sig att behålla minst 75 procent av sina aktier, åtminstone till dagen efter det att filmen Astrid Silverlock har färdigproducerats”. Formuleringen ändrades i ett “anslutningsmemorandum” till att gälla till dess att bolagets “andra film” färdigproducerats, något som ännu inte har skett.

– Helt korrekt. Blue Steel (Rhodins ägarbolag) och samtliga ledamöter är fortsatt under lock up. I vart fall i förhållande till prospektet. Själva förbindelsen är protokollförd i styrelseprotokoll, säger Hans Möller.

Och det finns ytterligare ett flagrant exempel på bristande information i bolagets historia.

Imorgon lördag kan du läsa del 2 av den makalösa historien om White Shark. Då får du bland annat läsa om White Sharks nya okända ägare och höra vd Peter Levin uttala sig om bolagets nästa stora projekt.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.