Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Ekonomiprofessor: Krävs radikal omläggning av integrationspolitiken

2015-12-21 12:30
John Hassler, ekonom och professor samt ordförande för Finanspolitiska rådet. Foto: Jörgen Appelgren/Affärsvärlden

Finanspolitiska rådet anser att regeringen omgående bör tillsätta en expertkommission som ska få till uppgift att ta fram förslag till åtgärder för att främja integrationen på arbetsmarknaden. ”Flyktingkrisen är en av de största utmaningarna för Sverige på många år, enligt vår uppfattning”, säger John Hassler, ordförande för Finanspolitiska rådet.

Det problematiska är att det tar för lång tid för utrikes födda att ta sig in på arbetsmarknaden. Rådets slutsats är att det behövs fler enkla jobb med låga löner. Till exempel fler jobb inom rut- och rot-sektorn, som inte behöver konkurrera med jobb som redan finns i dag. Det är heller inte rimligt att tro att alla asylsökande ska gå treåriga gymnasieutbildningar, jobb är viktigare, anser Hassler.

– Det krävs en ganska radikal omläggning av integrationspolitiken. Mer av det gamla är helt enkelt inte nog, säger han.

Rådet menar också att regeringen borde tillämpa en "krona för krona"-princip i finanspolitiken i ett läge där Sverige är på väg in i en högkonjunktur. Undantag från den principen bör endast göras för klart avgränsade utgifter som har direkt koppling till flyktingkrisen.

Men om antalet flyktingar ligger kvar på en väsentligt högre nivå än före sommaren bör kostnaderna för flyktinginvandringen finansieras med ökade inkomster eller minskade utgifter, menar rådet.

– I dagsläget borde finanspolitiken vara inriktad på en mer åtstramande politik, säger Hassler.

Finansminister Magdalena Andersson har signalerat att hon är beredd att överge "krona för krona"-principen. John Hassler efterlyser mer klarhet om detta.

– Vi är osäkra på vad hon menar och vad hon har för ambitioner för finanspolitiken, säger Hassler.

De offentliga kostnaderna för flyktingkrisen är svåra att uppskatta, men rådet uppskattar att det rör sig om en eller några procent av BNP.

– Vi ser inte framför oss att det här är ett fundamentalt hot mot den svenska välfärdsstaten. Några procent på BNP kan vara besvärande, men inget hot, säger Hassler.

Affärsvärlden SIX

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom