”En väldig ansamling av utmaningar”

Thomas Eldered har tagit sen semester i år. En veckas bergsvandring med utgångspunkt från Champoluc i nordvästra delen av Italien. För första gången var det bara han och hustrun Mari – de två vuxna döttrarna hade annat att göra så här i slutet av augusti. Det är den första ledigheten, helt utan tillgång till mejl, som vd:n vid det börsnoterade läkemedelsföretaget Recipharm vågat sig på.

Efter noteringen i april 2014 blev Reci­pharm snabbt många fondförvaltares favorit. Minnesgoda läsare erinrar sig kanske stämningen på finansmarknaden. Nynoteringar som frös inne. Inget bolag syntes moget för börsen eller så ville säljarna ha bättre betalt.

– Det var total torka. Helt annorlunda mot nu. Det är dramatiskt vilken förändring det har blivit. Vi var lite tidigt ute, säger Thomas Eldered nu.

Från utförsäljningskursen på 72,50 kronor (justerat för nyemission) steg aktien med mer än 130 procent på bara ett år.

Men de senaste två åren har bolaget haft det desto tuffare.

Ett överraskande dåligt halvårsresultat förra sommaren fick investerarna att dra öronen åt sig. Aktien störtdök under hösten 2017 tillbaka till nivåer på mellan 85 och 100 kronor.

Och helåret förra året blev ett besvikelsernas år för de 5 400 aktieägarna. Bolaget gjorde sin första förlust sedan börsnoteringen.

Tiden därefter har gått i återhämtningens tecken.

***

Den här berättelsen börjar dock klockan 08.10 den 2 december 2014 med att tjänstemän från Kronofogdemyndigheten ringer på porttelefonen hemma hos Thomas Eldered. Några minuter tidigare har andra tjänstemän sökt affärskompanjonen Lars Backsell. Gryningsräden fick klartecken i domstol dagen dessförinnan men kunde hemlighållas.

Bra för myndigheterna men sällsynt dålig tajming för ett bolag som varit på börsen i bara sju månader. Enligt Eldered var de statliga tjänstemännen till och med inne i döttrarnas garderober för att samla information.

– Revision. De höll på i fyra timmar. Jag har aldrig upplevt något liknande, säger Thomas Eldered som fortfarande blir upprörd när saken kommer på tal.

Thomas Eldered är ägare till det cypriotiska investeringsföretaget Flerie Creations Ltd. Genom Flerie Creations sålde Eldered för elva år sedan sitt läkemedelsbolag Recip AB till det då börsnoterade Meda. Starkt förenklat är Skatteverkets synsätt att Eldereds Cypernbolag ska betala skatt i Sverige eftersom bolagens ägare är svenskar.

– Det är orimligt det Skatteverket hävdar. Jag äger massor av bolag i olika länder och bara för att jag äger dem skulle de vara skatteskyldiga i Sverige? Det känns väldigt främmande för mig, säger Thomas Eldered.

Men det är inte sakfrågan som gör honom mest upprörd. Att skattemyndigheter i olika länder försöker beskatta utländska företag är inget konstigt. Det, menar han, får prövas mot de lagar och regler som finns.

– Jag är helt övertygad om att bolagen gjort rätt. Men genomsökningen innebar allvarliga kränkningar av vår rätt till vårt privatliv, säger han och hänvisar till Europakonventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna.

– Aktionen präglades också av den största oordning från myndigheternas sida. Det material som omhändertogs har till viss del förkommit och till viss del sammanblandats och förväxlats med material som omhändertogs i Lars Backsells bostad. Myndigheternas diarieföring och bevissäkringsprotokoll visade sig dessutom ha mycket allvarliga brister. Vi ville därför få en rättslig prövning av det vi blivit utsatta för. Vi fick då det något bisarra beskedet att vi inte hade rätt till någon sådan prövning eftersom vi inte var berörda av intrånget i våra privata hem.

Eftersom Eldered betraktar tillslaget som en oförrätt, har han anmält myndigheternas agerande till Justitiekanslern (JK). I JK-anmälan riktar han in sig på att myndigheterna har tagit dokument som de inte har rätt att ta.

– JK gav oss inget skadestånd men slog fast att vi självfallet var berörda och att vi alltså har rätt att få en prövning i domstol.

Skattetvisten, där myndigheten vill ha 32 miljoner kronor av Eldereds Cypernbolag i obetalda skatter och straffskatter (skattetillägg), väntar fortfarande på en första juridisk prövning. Dom i Förvaltningsdomstolen i Stockholm väntas före jul.

***

Efter ströjobb, bland annat som busschaufför, och civilingenjörsutbildning i Linköping har Eldered ägnat sitt vuxna liv åt läkemedelsindustrin. Karriären tog fart på allvar 1987 med första chefsjobbet vid dåvarande Kabi Vitrum i Stockholm. År 1991 blev han utnämnd till platschef vid en läkemedelsfabrik i Årsta, i Stockholm.

– Det var ett stort jobb för mig som nyss fyllt 30, säger han i dag.

Där fick han ganska raskt kontakt med den åtta år äldre Lars Backsell. De två skulle snart komma att ingå ett kompanjonskap som nu, drygt 30 år senare, fortfarande håller streck. Backsell sitter i Recipharms styrelse, så det finns alltid affärsangelägenheter att dryfta. Ingen av dem verkar ha tröttnat på den andre, men numer träffas de inte så mycket som förr om åren.

– Vi jobbade i angränsande verksamheter. Man kan säga att han var ansvarig för en division, egenvårdsprodukter, och jag var ansvarig för den produktion som vi höll i åt dem då. Vi hade en yrkesmässig relation.

Duons gemensamma intresse, företagsaffärer, fick bränsle 1995 på Pharmacia, efter en av de många internationella storaffärerna som Sveriges största läkemedelsföretag gjorde under 1990-talet. Ett förvärv i Italien såg ut att resultera i att bolaget skulle stänga i Stockholm.

– Det var vår chans. Vi betalade en ganska stor summa, åtskilliga miljoner, tiotals miljoner. Det blev lyckat för oss, personalen och Pharmacia. Vi har mer än dubblat arbetsstyrkan här, säger Thomas Eldered.

Hur fann ni varandra, ni två?

– Jag tror faktiskt att det var på Lars initiativ, det borde ha varit i början på 1994. Vi kände båda att det var mycket förändringar i Pharmacia som kanske inte var i den riktning som vi tyckte var alldeles rätt. Vi började prata och fundera på om man kunde ta vara på den här situationen på något sätt.

Duon drev sitt nyinköpta imperium under drygt tio år, fram till 2007, då gruppen styckades i två delar. Recipharm, som då omsatte cirka 900 miljoner kronor, blev kvar i kompanjonernas ägo. Recip AB, som då omsatte cirka 850 miljoner kronor, köptes av Meda, för drygt 3 miljarder kronor.

Recip var ett mindre läkemedelsbolag som sysslade med marknadsföring och försäljning av en hygglig portfölj av egna produkter.

– Vi stod inför att välja mellan att fortsätta expandera som ett mer traditionellt läkemedelsbolag, försöka ta fram nya produkter, fler produkter, expandera på nya marknader och så vidare. Men samtidigt såg vi att vi trots allt var små, och vi hade väl i stort sett uttömt de idéer vi hade med oss från början när vi startade bolaget, under de första tio, tolv åren. Att ta nästa steg skulle bli mer krävande.

Kvar i kompanjonernas händer låg den anonyma kontraktstillverkningen där Recipharm gör mediciner åt andra bolag. Den verksamheten har vuxit kraftigt sedan 2007. Då omsatte bolaget 900 miljoner kronor, för 2018 blir den troligen 6 miljarder kronor. Eldered konstaterar att outsourcing inom läkemedelsindustrin är ett ganska nytt koncept. Och att branschen säkert ligger 20–30 år efter många andra branscher. Men nu, när flera av jättarna i branschen anammat idén, går omdaningen snabbare. Till kundkretsen hör några av världens största läkemedelsfabrikanter, bland dem Pfizer och Astra Zeneca.

Skulle det kunna ske i dag, att en kontraktstillverkare får upp farten så snabbt?

– Jag tror att det är tuffare i dag, även om det fortfarande är en ung industri eller bransch eller vad vi ska kalla det.

Inför noteringen i april 2014 hade de två grundarna hälften var av bolaget, andelar som nu har krympt så att de två nu har 18,1 respektive 11,3 procent av bolaget.

– Jag har lite mer än Lars. Han valde att sälja lite aktier i samband med börsnoteringen.

Under de senaste åren har ni inte sålt?

– Vi har inte sålt någonting sedan dess. Vi har snarare investerat. Vi var ju båda med och investerade när vi gjorde en företrä­desemission 2016 på ungefär 800 miljoner. Där deltog vi tillsammans med ungefär 250 miljoner kronor. Så vi har investerat.

Tanken måste ha slagit dig också att hoppa av, ta pengarna och sticka?

– Ja, fast vad ska man göra då? Jag vet inte. Humöret går naturligtvis upp och ner som för alla. Men vi har fortfarande fantastiska möjligheter framför oss, branschen är ung. Den håller på att mogna och det händer samma saker här som i andra branscher fast för 30 år sedan. När verksamheten börjar sätta sig lite grann så sker konsolidering och nya möjligheter. Vi är inte så jäkla långt ifrån att vara ett riktigt stort företag i vår bransch.

***

Fjolåret, Recipharms tredje år på börsen, slutade med en kalldusch. Thomas Eldered kallar det för ”lärorikt”.

– Vi hade många motgångar på många ställen, som kom samtidigt. Det händer alltid elände i ett bolag, så är det. Men de flesta gånger så händer det någonting annat som är bra också, så att det lite grann jämnar ut sig och inte blir så dramatiskt. Men förra året fick vi en väldig ansamling av utmaningar.

Ett av eländena var beslutet att lägga ner olönsamma fabriker i Stockholm och Höganäs?

– Just det. Det var en sak. Det är beklagligt. Anläggningen i Stockholm är den där vi startade. Så att det är extra tråkigt, får man säga, men den har gått successivt sämre under de senaste åren och situationen är inte långsiktigt hållbar. När avvecklingen sker har vi drivit den anläggning som Pharmacia ville lägga ned i 25 år. Det är trots allt inte så tokigt.

Nästa elände är investeringar som inte har kunnat utnyttjas, fabriker har stått färdiga men har inte kunnat användas.

– Vi har gjort ett antal stora kapacitetsinvesteringar som vi borde ha kunnat hantera bättre, säger Thomas Eldered och konstaterar att problemen handlar om tre olika tekniker för att tillverka läkemedel. Dessa tre tekniker utvecklas i Frankrike, Tyskland och i Storbritannien.

Inom frystorkning, en teknik som bolaget utvecklar i en tysk fabrik, hade Thomas ­Eldered hoppats vara i gång med kommersiell produktion för länge sedan.

– Men successivt har vi fått ett antal förseningar. I år är vi i gång, men det är väl en rejäl försening mot vad vi hade tänkt. Ett år ungefär. Vi fick ett antal issues där som gjorde att vi inte kunde starta i tid. Det var tekniska problem, det var problem med att hinna rekrytera personalen, det var problem med att få myndigheterna att i tid godkänna anläggningen. Och allt detta hängde väl på något sätt ihop. Så att vi stod med en anläggning som i princip var färdigbyggd och investerad och …

Och kostade en massa pengar?

– Precis.

Ett tredje stort bekymmer under förra året visade sig vara bolagets expansion i Indien. Recipharm har gjort två stora förvärv i Indien. Förhoppningen när det gällde förvärv nummer två i Bangalore var att svenskarna skulle kunna få nycklarna till fabriken under slutet av 2016. Så blev det inte – tillträde blev det först ett halvår senare.

– Vi underskattade tidsåtgången för att få allt på plats. Så att det tog ett antal månader från tillträdet till att vi hade alla nödvändiga tillstånd på plats för att driva verksamhet. Vi kanske borde ha förstått bättre, men varken vi eller våra rådgivare hade insett vilken komplexitet det var. Ett enkelt exempel: Vi behövde tillstånd för att hantera alkohol. När man till exempel dragerar tabletter, så behöver man alkohol, och även för att göra vissa vitaminlösningar och så vidare. Hur som helst, det är en viktig ingrediens. Det tillståndet tog mer än tre månader efter tillträde att få. Det blev rejäla fördröjningar.

Kan det ske igen, en sådan här röra?

– Jag skulle vara för styv i korken om jag säger att det inte kan ske igen. Kapacitetsökningsprojekten är nu i kommersiell drift. De är under kontroll och är normal verksamhet. Vi är där vi borde ha varit för ett år sedan. Nu handlar det bara om att bygga upp kapacitetsnyttan utav de här, och det kommer ju att ske nu under det här och nästa år.

Expansionsmöjligheterna kommer väl till pass nu när Thomas Eldered tar sikte på att öka försäljningen under 2018 med närmare en tredjedel på två år. Enligt planerna ska bolaget år 2020 sälja för 8 miljarder kronor, upp en tredjedel från de uppskattningsvis 6 miljarder kronor som bolaget säljer för i år.

– Det tror jag på. Och vad vi säger nu också, det är inte så att jag vill ta gift på det, men vi har en god möjlighet att nå de 8 miljarderna med den struktur vi har nu. Utan ytterligare förvärv.

”Vet inte om det är modernt”

Sedan schweizaren Martin Ebner för 15–20 år sedan försvann bort som stor­ägare i verkstadsgruppen ABB tycks också halsprydnaden fluga ha försvunnit ur svenskt näringsliv. Men undantag finns. Ett av dem är Thomas Eldered.

Varför alla dessa flugor?

– Det har blivit en grej. Jag äger inte slipsar.

Utan spegel?

– Absolut. Det kan jag säga, jag kan knyta fluga i sömnen.

Hur många flugor har du?

– Alldeles för många, säger min hustru faktiskt. Hon tycker att det borde gå att sortera bort några stycken.

Men är det modernt?

– Det tror jag inte. Eller det vet jag faktiskt inte.

Thomas ­Eldered

Född: I Gudmundrå i Kramfors i oktober 1960.

Uppvuxen: I Sundsvall.

Föräldrar: ”Mor jobbade i sjukvården. Far var teknisk chef och vice vd i dåtida SCA Shipping.

Familj: Hustrun Mari. Två vuxna döttrar.

Bor: I Nacka, några 100 meter från kompanjonen Lars Backsell.

Utbildning: Civilingenjör, industriell ekonomi, vid Linköpings tekniska högskola.

Första jobbet: ”Börjar så smått försvinna in i dimman, men där jag började tjäna egna pengar var nog med tidningsutbärning på morgnarna. Efter lumpen jobbade jag också som busschaufför ett tag. Jag har nära nog hela alfabetet av behörigheter i mitt körkort.”

Första lönen: ”För pengarna jag tjänade köpte jag bland annat min första bil, en Fiat 127.

Karriär: Läkemedelsindustrin. Första chefsjobbet 1987. Från 1991 i Årsta jobb på Kabi Vitrum, Kabi, Kabi Pharmacia och Pharmacia (samma arbetsgivare men olika namn och litet olika befattningar).

1995: Han och arbetskamraten Lars Backsell startade eget bolag, Recip, och köpte loss Pharmacias produktion i Årsta i södra Stockholm.

2007: Kompanjonerna säljer hälften av verksamheten. Resten får heta Recipharm.

2014: Recipharm noteras.

Lön: 3,2 miljoner kronor, enligt årsredovisningen för 2017.

Pilotskolad: Ja, äger cirka 12,24 miljoner aktier till ett värde av 1,8 miljarder kronor.

Egen båt: ”Det har jag faktiskt. En liten motorbåt som vi använder för dagsturer. Ingen extrem båt, men den går tillräckligt fort i alla fall.”

Går inte båtar alltid sönder? ”Alldeles rätt. Det är alltid problem. Senast var det något problem med laddningen.”

Fritid: ”Ibland går jag promenader med hustrun. Vi var nyligen på semester. En trevlig bergsvandring i de italienska alperna en vecka.”