Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

EU-kommissionen: Inför amorteringskrav

2013-04-10 11:34

Sverige bör överväga att gradvis fasa ut ränteavdrag för egendom, höja fastighetsskatten och införa amorteringskrav. Sverige bör också införa en fri hyressättning i två steg - först endast för nybyggda bostäder.

För att öka effektiviteten på bostadsmarknaden bör Sverige också förenkla processen för bygglov, vilket främjar konkurrens inom byggsektorn.

Det föreslog EU-kommissionen på onsdagen i sin granskning av makroekonomiska obalanser i Sveriges ekonomi. Sverige granskades tillsammans med 12 andra EU-länder.

Liksom fjolårets granskning, som var den första i den årligen återkommande övervakningen, tittade kommissionen nu närmare på Sveriges överskott i
bytesbalansen, minskande exportandelar, den privata skuldsättningen och bostadsmarknaden.

På de två sistnämnda områdena lämnade kommissionen också konkreta förslag som Sverige bör överväga.

"Hushållens skuldsättning kunde tacklas inom ramen för en global reform som riktar in sig på de olika incitamenten som gynnar ägande av egendom. En gradvis utfasning av skatteavdrag för räntebetalningar kunde kombineras med en förstärkning av fastighetsskatten", skrev kommissionen i sin rapport.

Detta skulle skapa neutralitet mellan olika investeringsalternativ och göra det möjligt att sänka andra skatter som skadar tillväxten mer, ansåg kommissionen.

Amorteringskrav kunde också övervägas för att begränsa överdriven skuldsättning, fortsatte kommissionen.

Kommissionen noterade att hushållens skuldsättning har stabiliserats bara helt nyligen och inte väntas sjunka mycket i en nära framtid på grund av
kredittillväxten och den låga amorteringstakten.

Samtidigt minskas farhågorna för problem av att privata aktörers goda förmåga att betala sina skulder.

Beträffande företagens skuldsättning föreslog kommissionen att Sverige kan utforska om det går att minska skattefördelarna vid skuldsättning utöver det som redan görs för att bekämpa multinationella företags skatteminimering.

På bostadsmarknaden vill kommissionen se ytterligare reformer för att tillåta marknadskrafterna att skapa den optimala tillgången på hyresbostäder till
lämpliga priser.

Den fria hyressättningen bör först införas för nybyggda bostäder för att spegla hyresgästernas betalningsvilja. Därefter bör hyressättningen liberaliseras gradvis även för gamla bostäder.

Kommissionen uppmanade Sverige att undersöka hur hyresgästens förhandlingsposition kan stärkas och hur olika former av hyreskontrakt kan
tillåtas.

En rationalisering av processer för bygglov och stadsplanering bör öka flexibiliteten i tillgången av bostäder, och dessutom sänka byggkostnaderna.

"Detta kan till exempel uppnås genom att begränsa möjligheterna till överklagan, klargöra kostnadsansvar, göra bygg- och miljökrav förenliga samt genom att ge kommuner -- som de facto har lokalt planeringsmonopol -- tydliga incitament att sänka den administrativa bördan på byggföretag och tillhandahålla mer effektiva tjänster", skrev kommissionen i sin rapport.

Kommissionen underströk att även om konjunkturläget på bostads- och bolånemarknaderna inte tillåter viktiga reformer i en nära framtid, så är det
viktigt att starta förberedelserna. Det tar lång tid att förbereda dessa reformer, liksom att få bredare stöd politisk och i folkopinionen.

Beträffande Sveriges stora överskott i bytesbalansen drog kommissionen slutsatsen att detta inte är ett tecken på obalanser i svensk ekonomi. Någon
nettoförmögenhet har inte samlats utomlands. Snarare korrigerar Sverige för underskott i bytesbalansen tidigare år.

"Överskottet speglar främst försiktig budgetpolitik och högt pensionssparande, och i mindre utsträckning också lägre bygginvesteringar", skrev kommissionen.

"Förutom flaskhalsar i bostadstillgången verkar inga policyåtgärder finnas på plats som på konstgjord väg pressar ned efterfrågan", fortsatte kommissionen.

Sveriges minskade andel på exportmarknaderna är marginell de senaste tio åren om man bortser från krisen 2008-2009. I stort har förluster på varumarknader kompenserats av vinster på tjänstemarknader. Arbetskraftskostnader och priser har stigit långsammare i Sverige än i Sveriges stora handelspartner.

"Men förstärkningen av den svenska kronan och högre tillväxt i arbetskraftskostnader 2012 pekar mot utmaningar för konkurrenskraften på kort
sikt", skrev kommissionen.

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom