Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

EU-prognos: Viktigaste drivkraften för Sveriges ekonomi

2017-02-13 11:43
Varuhuset NK i Stockholm. Foto: IBL

Efter en fortsatt stark utveckling under 2016 väntas den ekonomiska tillväxten i Sverige nu sjunka tillbaka mot ekonomins potentiella ökningstakt. Arbetslösheten fortsätter att sjunka och inflationen väntas samtidigt gradvis stiga mot Riksbankens 2-procentsmål. Det skriver EU-kommissionen i den prognos som presenterades på måndagen.

Sveriges BNP väntas öka med 2,4 procent i år och 2,1 procent 2018, vilket innebär att prognoserna är oförändrade jämfört med i november.

Kommissionen bedömer att den inhemska efterfrågan förblir den viktigaste drivkraften för svensk ekonomi, men exporten väntas åter börja ge stöd i år och nästa år.

"Exporten avslutade 2016 med ett positivt momentum från en svag svensk krona och en marginellt förbättrad extern miljö. Denna trend väntas fortsätta 2017 och 2018 medan importen väntas bromsa in i linje med inhemsk efterfrågan", skriver kommissionen.

Arbetslösheten väntas sjunka från 6,9 procent 2016 till 6,5 procent i år till 6,4 procent 2018.

Kommissionen noterar att företagen rapporterar brist på kvalificerad arbetskraft, i synnerhet inom offentlig sektor och i byggsektorn, medan arbetslösheten bland de som är födda utanför EU och bland lågutbildade väntas förbli hög.

EU-kommissionen spår att HIKP-inflationen blir 1,7 procent i år och 1,8 procent 2018. I novemberprognosen spåddes 1,6 procent i år och 2,0 procent nästa år.

Inflationen väntas få ett lyft av den svaga svenska kronan, tillsammans med ökat kostnadstryck från ett högt kapacitetsutnyttjande och stramare arbetsmarknadsförhållanden.

"Däremot väntas löneökningarna förbli relativt modesta när exportorienterade företag försöker behålla sin konkurrenskraft och sätta riktmärke för de årliga löneförhandlingarna", skriver kommissionen.

Budgetsaldot väntas visa ett underskott på 0,2 procent av BNP 2017 och ett överskott på 0,2 procent 2018.

Det strukturella budgetsaldot väntas enligt kommissionen visa ett underskott på 0,3 procent av BNP under 2017 och ett överskott på 0,3 procent av BNP 2018.

Statsskulden som andelen av BNP väntas sjunka från 41,0 procent 2016 till 37,6 procent 2018.

Kommissionen noterar vidare att riskerna mot Sveriges ekonomiska utsikter i stort sett är balanserade, men varnar ändå för att en liten öppen ekonomi som Sveriges kan hämmas av en ytterligare försvagning i den globala handeln. Dessutom kan en eventuell "korrigering" på den svenska husmarknaden dämpa företagens förtroende, hushållens konsumtion och bygginvesteringarna.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom