EU vill kunna stoppa utländska uppköp

2017-09-14 15:29 Direkt Affärsvärlden
Foto: Lazarev Valerii/IBL

EU-kommissionen förklarade på torsdagen i detalj sitt förslag om granskning av utländska uppköp av strategiska europeiska företag.

EU bör kunna stoppa uppköp som skulle tillåta utländska investerare att kontrollera företag som är kritiska för EU:s säkerhet och den allmänna ordningen.

Det kan handla om branscher som forskning, rymd, transport, energi och telekom, och tillgångar som avgörande teknologi, kritisk infrastruktur och känsliga data.

Det sade kommissionens vice ordförande för investeringar Jyrki Katainen och handelskommissionär Cecilia Malmström vid en gemensam presskonferens på torsdagen.

De följde upp tillkännagivandet om granskning av investeringar i talet som kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker höll på onsdagen.

"EU kommer att förbli en av de mest öppna investeringsmarknaderna i världen. Men vi kan inte blunda för att i vissa fall kan utländska uppköp vara skadliga för våra intressen", sade Jyrki Katainen.

Han tillade att inget EU-land kommer att tvingas att granska uppköp av sina företag om landet inte vill.

"Den nya mekanismen kommer inte ge kommissionen makt att bestämma över EU-länderna", fortsatte han.

Cecilia Malmström underströk att lagstiftningen ska vara icke-diskriminerande, transparent och förutsägbar.

Tidigare har främst statsfinansierade kinesiska företag beskrivits som måltavla för skyddet.

Lagstiftningen ska bygga vidare på granskningen som redan finns i tolv EU-länder. Länderna är Finland, Danmark, Lettland, Litauen, Tyskland, Frankrike, Storbritannien, Polen, Österrike, Portugal, Spanien och Italien.

Sverige saknar alltså sådan lagstiftning.

Lagstiftningen måste antas med sedvanlig procedur av EU:s ministerråd och Europaparlamentet.

Men omedelbart vill kommissionen starta en samordningsgrupp med experter från EU-länderna för att diskutera frågan brett och identifiera branscher och tillgångar som kan behöva skydd mot uppköp.

Fram till slutet av 2018 vill kommissionen också analysera investeringsflöden in i EU i strategiskt viktiga sektorer.

Vid EU-toppmötet den 22-23 juni drabbade frihandelsvänner och protektionister samman om EU ska öka skyddet mot uppköp i känsliga sektorer.

Tyskland, Frankrike och Italien stötte då på motstånd från Sverige och andra nordliga frihandelsvänner. Men denna gång anslöt sig också mindre sydeuropeiska länder till frihandelssidan. Det var länder som Grekland, Portugal och Malta som är i stort behov av utländska investeringar.

Beträffande förhandlingar om frihandelsavtal med Australien och Nya Zeeland, som kommissionen vill starta, sade Cecilia Malmström att avsnittet om investeringsskydd utelämnas för tillfället.

EU-länderna har ännu inte analyserat konsekvenserna av EU-domstolens utslag den 16 maj om frihandelsavtalet med Singapore. Domstolen sade att den överväldigande delen av avtalet bara behöver godkännas på EU-nivå (EU:s handelsministrar och Europaparlamentet).

Detta skulle spara mycket tid i stället för att blanda in omkring 40 nationella och regionala parlament runt om i EU. De enda två avsnitt där de 40 också måste ratificera ett frihandelsavtal gäller portföljinvesteringar och investeringsskydd.

Ett alternativ skulle vara att helt enkelt förhandla två avtal med varje land. Men EU-länderna vill inte anklagas av frihandelsmotståndare att kringgå den demokratiska kontrollen.

Kommissionen publicerade också sitt förslag till en multilateral investeringsdomstol som ska ersätta de privata, tillfälliga panelerna som nu löser tvister mellan investerare och stater.

Direkt Affärsvärlden

Premiumnyheter

Aktuellt inom