Europaparlamentet röstar för hårdare bankkrav

”Det innebär att vi kan reducera riskerna i det finansiella systemet samtidigt som vi värnar bankernas möjlighet att bidra till investeringar och tillväxt”, sade parlamentets huvudansvarige (rapportör) Gunnar Hökmark (M) i en kommentar.

”Det är ett mycket viktigt steg för att fullborda bankunionen”, sade han.

Han har lett förhandlingarna inom parlamentet och därefter med ministerrådet och kommissionen.

Europaparlamentet röstade med stor majoritet för slutuppgörelsen mellan de tre institutionerna från den 28 november ifjol.

Uppdateringen ska införliva Baselkommitténs förslag om skärpta kapitalkrav för att bättre spegla bankers verkliga riskexponering i EU:s bankkrislagstiftning (BRRD).

Globalt systemviktiga banker (G-SII) får minimikrav på kapital och andra finansinstrument som kan ta förluster vid en avveckling genom TLAC-krav – totala förmågan till förlustabsorbtion.

Även andra stora, systemviktiga banker får höjda krav på underordnade skulder. Till dem hör de tre svenska storbankerna.

En skillnad görs mellan banker i euroländer och banker i EU-länder utanför euroområdet.

För euroområdet kan den gemensamma resolutionsnämnden besluta att införa ett påslag (8 procent) utöver grundkraven (18 procent) för de 30 procent mest riskfyllda bankerna. Då jämförs alltså banker i olika euroländer med varandra.

För banker i icke euroländer avgör den nationella resolutionsmyndigheten, i Sveriges fall Riksgälden, om banker är riskfyllda och påslag är nödvändiga. Något tak på kraven ska då inte finnas.

Överenskommelsen innebär också att ändringar görs även i kapitalkravsdirektivet (CRD), kapitalkravsförordningen (CRR) och förordningen för den gemensamma bankräddningsmekanismen (SRMR).