Extrem boräntetajming gav Danske Bank 6,5 miljoner

Att Danske Bank väntade ett par dagar längre än konkurrenterna innan de sänkte listräntorna på bolånen resulterade i 6,5 miljoner kronor i ökade ränteintäkter.

Den 28 oktober meddelade Riksbanken att reporäntan sänks till rekordlåga 0 procent. Det fick snart effekt på listräntorna för bolån hos de svenska bankerna.

Dagen därpå meddelade Nordea att de sänkt sina listräntor. Tremånadersräntan justerades ned med 15 punkter till 2,21 procent. Övriga bolåneinstitut i Sverige följde snart efter.

Sist ut var Danske Bank som fredagen den 31 oktober meddelade att de också tänkt sänka sina listräntor på bolån. Nedjusteringen skulle dock komma kunderna till godo först efter helgen, tisdagen den 4 november.

Att vänta med sänkningen ett par dagar gav Danske Bank indirekt ökade ränteintäkter på cirka 6,5 miljoner kronor, enligt Affärsvärldens beräkningar.

Vinsten beror på att en tredjedel av bankens bolån med rörlig ränta binds om den första bankdagen varje månad. I det här fallet måndagen den 3 november.

Den sammanlagda utlåningsvolymen till Danske Banks bolånekunder var vid senaste årsskiftet 82,2 miljarder kronor. Under årets första nio månader ökade den med 4 procent till cirka 85,5 miljarder kronor.

Hur mycket av den summan som är kopplad till rörlig ränta (3 månaders bindningstid) vill banken däremot inte uppge. Enligt SCB har dock cirka 65 procent av hushållens bolån med rörlig ränta.

Om vi antar att den siffran gäller även för Danske Bank är cirka 55,5 miljarder kronor knutna till rörliga bolån. Det skulle innebära att bolån på 18,5 miljarder kronor bands om den 3 november och därmed får ta del av räntesänkningen först på den måndagen den 2 februari, tre månader senare.

Det innebär att Danske Bank, som sänkte tremånadersräntan med 14 punkter den 4 november, kunde ”tjäna” cirka 6,5 miljoner kronor på att vänta med listräntesänkningen.

– Det finns ingen bakomliggande strategi att tjäna pengar på våra kunder genom att förhala en sänkning av listräntorna, säger Danske Banks presschef Bernd Schmitz till Affärsvärlden och fortsätter:

– Vi avvaktar alltid reaktionen på räntemarknaden först och fattar beslut därefter. Samma sak gäller vid höjningar av räntan. Ser man tillbaka kan man se att våra ränteändringar har skett lika många gånger i början som i slutet av månaden.

 

 

nullnull

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Trapets
Annons från Invesco