Fejknyheter ingen nyhet

2017-01-31 22:00 Jonas Elofsson

Fejkade nyheter har funnits på aktiemarknaden i alla tider. Skillnaden är att där förlorar mottagaren pengar på alternativa fakta.

Efter den amerikanska presidentvalskampanjen har falska eller fejkade nyheter nått den breda allmänheten. Det blev påtagligt att sociala medier gjort det möjligt för var och en att nå spridning med lite vad som helst som de valde att kal­la nyheter. På aktiemarknaden har det varit ett problem länge. Falska nyheter har förekommit i alla tider i mer eller mindre avancerad form. Ibland har det rört sig om lösa rykten, ibland har det varit rena falsarier.

Tisdag morgon den 3 oktober 1995 börjar faxen surra på Nyhetsbyrån Direkt i Stockholm. I den låg ett pressmeddelande med avsändaren Ericsson North America. Faxet innehöll tre meningar på engelska:

Ericsson har i dag mottagit ett fientligt bud från Motorola Inc. Motorola påbörjade samtal med Ericsson i förra veckan och avser att lägga ett kontanterbjudande för varje Ericsson-aktie. Budet motsvarar 35,75 dollar eller 239,5 kronor. Ericsson har i nuläget inte behandlat budet och avser hålla ett extramöte senare i dag ­(Affärsvärldens översättning).

Journalisterna på Direkt-redaktionen ­synade faxet. Det innehöll korrekta telefonnummer till Ericssons kontaktpersoner och till bolagets amerikanska kontor. Det som fick nyhetsbyrån att tveka på pressmeddelandets riktighet var Ericssons logotyp. Den var för stor och verkade konstig. Dessutom fanns frågetecken kring varför bara budobjektet och inte köparen hade gått ut med nyheten.

Nyhetsbyrån Direkt valde att vänta med att skicka ut nyheten, vilket var korrekt. ­Budet var falskt.

18 år senare var det dags igen. Den 11 oktober 2013 kom ett pressmeddelande om att sydkoreanska Samsung lagt bud på biometri­bolaget Fingerprint Cards.

Då hade nyhetsbyrån inte lika mycket is i magen. Man gick ut med den första av fyra nyhetsflashar:

Fingerprint: Samsung lägger bud.

Liksom vid Ericsson-faxet tyckte Direkt-redaktionen att det fanns detaljer som var udda. De sökte omgående information för att fastställa äktheten. I ett samtal med Fingerprint Cards storägare Johan Carlström fick de som första media bekräftat att pressmeddelandet var falskt.

Förövarna hade kapat en hemsida och skickat ut ett falskt pressmeddelande via informationsförmedlingsföretaget Cision. Fingerprints aktie steg 50 procent motsvarande 1,5 miljarder kronor innan börsen stoppade handeln efter 17 minuter.

De två exemplen ovan är väldigt utstuderade och också väldigt ovanliga. För långsiktiga investerare har händelserna heller i princip ingen betydelse, eftersom affärerna makuleras. Värre är det egentligen med falsk information av mindre flagrant karaktär.

Strax före jul fälldes två läkarstudenter i ett mål i Stockholms tingsrätt. Studenterna hade systematiskt skrivit positiva och till ­synes initierade analyser som gav ett professionellt intryck under flera olika signaturer på nätforum som Redeye, DI:s Börssnack och Placera. Det handlade om 14 illikvida bolag, bland annat Medirätt, Lucent Oil, Biolight, Ortoma och Alteco, alla noterade på de mindre handelsplatserna.

Efter att ha pumpat upp kurserna till vissa förutbestämda nivåer såldes aktierna. Den sammanlagda vinsten blev 2,5 miljoner ­kronor.

Att sprida falska aktietips är olagligt men i praktiken har rättsläget varit ganska oklart. Att läkarstudenterna dömdes för flera fall av grov otillbörlig marknadspåverkan var därför en principiellt viktig dom.

Var gränsen går för yttrandefriheten och vad man får skriva om ett bolag eller en ­aktie på internet är en principiellt viktig ­frågeställning som kräver fler prejudicerande domar. Domen har överklagats av både Ekobrottsmyndigheten och försvaret.

Läkarstudenternas agerande är ett bevis på att falsk information lättare kan spridas även på aktiemarknaden. Via sociala medier som Facebook, Twitter och börs­chattar på internet kan frimärksaktier med låg omsättning plötsligt rusa, oftast på de mindre listorna som Aktietorget och First North.

Efter fem år med stigande kurser på Stockholmsbörsen finns många privatpersoner och allt fler nybörjare som jagar snabb avkastning.

Klimatet har blivit mer kortsiktigt och många tenderar att lita på personer på nätet i större utsträckning än tidigare, personer som ofta är helt anonyma. Källkritiken är inte vad den borde vara. Men en sak skiljer fejkade nyheter på ­aktiemarknaden från dem som rör politiken. På aktiemarknaden påverkar nyheterna den egna plånboken. Då är folk mer intresserade av att ta reda på sanningen.

Så vad kan man göra som investerare? Man kommer långt med klassikern: om det verkar vara för bra för att vara sant är det ofta så. Var källkritisk, gör hemläxan och låt inte anonyma profiler på sociala medier bli sanningsministeriet. Det gäller både på ­aktiemarknaden och i politiken.

Jonas Elofsson

Premiumnyheter

Aktuellt inom