Finansinspektionens chefsekonom: Kommersiella fastigheter tidigare bakom finanskriser

Svenska banker har en hög exponering mot kommersiella fastigheter, en sektor som tidigare legat bakom finansiella kriser, bland annat den svenska 90-talskrisen. Det säger Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier vid en pressträff på tisdagen där han presenterade den nya stabilitetsrapporten.
Finansinspektionens chefsekonom: Kommersiella fastigheter tidigare bakom finanskriser - henrik-braconier-fi-affarsvarlden-700_binary_6853534.png

“Svenska banker har en hög exponering mot fastighetssektorn. Vi vet att kommersiella fastighetskriser tidigare legat bakom finansiella kriser”, säger han och pekade på den svenska 90-talskrisen.

Denna koppling till finanskriser beror på att den kommersiella fastighetssektorn har stora skulder, är konjunkturkänslig och har nära kopplingar till banksystemet.

I dagsläget är lönsamheten i den kommersiella fastighetssektorn god, men Henrik Braconier påpekar att bakom detta döljer sig höga och stigande skulder som är lätta att klara av när räntorna är låga.

“Vi ser att priserna ökat mycket snabbt på kontorsfastigheter, i Stockholm med närmare 70 procent på fyra år”, säger han.

De ökade priserna hänger ihop med en ökad skuldsättning, som ökat räntekänsligheten.

“Räntorna kan förbli låga i framtiden men vi måste ta höjd för att räntorna kan stiga. Då kan det bli problem för en del fastighetsbolag”, säger Henrik Braconier.

FI har genomfört stresstester av de kommersiella fastighetsbolagen, vilka visar att särskilt just stigande räntor leder till en förhöjd kreditrisk. Mot bakgrund av detta kommer FI att höja kapitalkraven för utlåning till kommersiella fastighetsföretag.

“Då blev vi så pass oroade när vi ser bilden att vi måste se till att kapitalkraven för den här typen av exponeringar höjs ganska snabbt”, säger Henrik Braconier.

 De nya kapitalkrav som Finansinspektionen, FI, kommer att lägga på bankernas utlåning till den kommersiella fastighetssektorn handlar om “någon miljard per bank”.

“Det handlar sannolikt om någon miljard per bank, så vi tycker inte att det borde vara ett stort problem för dem att hantera. Det skiljer sig lite åt mellan bankerna, men de lever inte i helt olika universum”, säger han.

FI kommer i höst att besluta om att höja riskvikterna i bankernas utlåning till kommersiella fastighetsföretag till “åtminstone” 30 procent från runt 23 procent i dagsläget.

Henrik Braconier säger också FI angående Nordea, som numer är en finländsk bank, kommer att föra en diskussion med den europeiska tillsynsmekanismen SSM om att Nordea bör omfattas av samma krav som svenska banker.

“Vi får se hur den diskussionen kommer att löpa men vi förväntar oss att de ska förstå våra argument. Vi kan inte tvinga fram det, men i alla fall i nordiska sammanhang har vi typiskt sett alltid haft ganska lätt att komma överens i den här typen av frågor. Vi ser inga stora risker kopplade till det här”, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience
Annons från VECKANS FÖRETAG