Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Finanskrisen slog ut miljontals jobb

2018-09-07 07:38
År 2008 brakade det internationella finanssystemet samman efter Lehman Brothers konkurs. Sedan dess har bankerna ökat sin utlåning i Sverige med drygt 30 procent.

Plötsligt stannade allt. Och för väldigt många stod det still väldigt länge. Tiotals miljoner människor blev arbetslösa i finanskrisens spår.

Men nu är arbetsmarknaden återigen stark, den starkaste på länge – till priset av en rekordskuldsatt värld.

Det hade bubblat ett tag. Men den 15 september 2008 small det ordentligt – amerikanska storbanken Lehman Brothers gick i konkurs. Paniken spred sig i bankvärlden. Hela finansmarknaden stannade upp när ingen ville sitta med Svarte Petter, värdelösa tillgångar, vilket fick till effekt att ingen bank vågade låna ut några pengar.

Ganska snart fick företag världen över problem när de inte fick fatt i kontanter. Efterfrågan på varor och tjänster stannade upp, företag drog i nödbromsen och anställda sades upp i mängder.

– Vi var nog en hårsmån från en fullständig kollaps i hela finanssystemet, säger Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

Men med tur och skicklighet redde världens centralbanker, med hjälp av regeringars finanspolitik, ut den värsta stormen genom att pumpa ut pengar i de skadeskjutna ekonomierna. Nu är bland andra USA på väg att sätta rekord i lång konjunkturuppgång.

– Men det har skett till ett högt pris. Världen är nu rekordskuldsatt, säger Bergqvist, och konstaterar att den globala ekonomin därmed återigen är känslig för en ny finanskris.

Och det blev också dyrköpta konsekvenser under återtåget i mängder av människors vardagsliv. Det har skrivits ett otal rapporter om de direkta effekterna i form av antal jobb som försvann. Enligt FN ökade arbetslösheten mellan 2007 och slutet av 2009 med cirka 27 miljoner människor till över 200 miljoner världen över. Förutom det tvingades mängder av anställda att gå ner i tid eller sänka sina löner.

Exportsektorn drabbades extra hårt och därmed den handelsberoende svenska ekonomin. Bara i industrin försvann snabbt runt 100 000–150 000 industrijobb, lite beroende på hur man räknar. Totalt ökade arbetslösheten från strax under 6 procent till närmare 9 procent vintern 2009/2010, enligt Statistiska centralbyrån (SCB).

I dag är arbetsmarknaden glödhet igen, säkert den bästa sedan 1960-1970-talen, enligt Robert Bergqvist.

Men trots det – många som blev av med jobbet hade eller har en lång väg tillbaka, om de överhuvudtaget kommer tillbaka.

– Det blev en kvardröjande effekt som låg kvar väldigt länge, säger Marie Nilsson, ordförande för IF Metall som fick se cirka 60 000 av sina medlemmar förlora sina jobb i finanskrisens spår när produktionen i stora delar av industrin tvärstannade.

Exakt hur många som försvann från arbetsmarknaden eller bytte till andra sektorer har inte IF Metall forskat närmare i.

– På vissa platser, som Trollhättan, var det nog få som kom tillbaka, säger Marie Nilsson.

Forskning har visat att en kris av det här slaget slår ut många människor från arbetsmarknaden långvarigt. En amerikansk undersökning, redovisad av National bureau of economic research, visade på att bara hälften av de som förlorade jobbet i finanskrisen hade en anställning 2010. Och bara 75 procent av dem som fått ett jobb igen hade en heltidsanställning. Svenska Konjunkturinstitutet har beräknat att ungefär 40 000 sysselsatta långvarigt försvann från den svenska arbetsmarknaden i finanskrisens spår.

Affärsvärlden TT

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom