Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Forskare: Därför bör USA inte bli som Sverige

2013-05-30 10:34
Äldreomsorg, gratis skolgång och 480 dagars föräldrapenning per barn. Det är några delar av den svenska välfärden som inte finns i samma utsträckning i USA. Några forskare menar i en ny studie att USA behöver de stora sociala klyftorna för att hålla världsekonomin uppe. Foto: Scanpix

I en ny rapport visar forskare varför USA inte bör sträva mot att bli en lika bra välfärdsstat som Sverige, Norge, Danmark och Finland.

Kan inte vi alla bli mer som skandinaverna? (Can´t we all be more like Scandinavians?) Det är namnet på en rapport som forskarna Daron Acemoglu, James A. Robinson och Thierry Verdier har skrivit.

Rapporten argumenterar mot att USA bör försöka bli en skandinavisk välfärdsstat. I stora drag menar forskarna att USA behöver sina sociala klyftor för att fortsätta att vara världens ledande ekonomi och ligga främst på teknikfronten.

När Harvardforskaren Acemoglu får frågan om han kan ge några exempel på USA:s ledarroll på teknikområdet listar han företag som Google och Amazon när det gäller mjukvaror, Apple på hårdvarusidan och även de sociala nätverken Facebook och Twitter. Han anser också att USA är ledande när det gäller bioteknik, läkemedel, nanoteknik samt underhållning.

De tre forskarna menar att världsekonomin har nått ett tillstånd som de kallar ”asymmetrisk jämnvikt” där USA har antagit ett ”mördande” belöningssystem med kraftfulla incitament för framgång, medan andra länder använder ett mer jämlikt och ”kramvänligt” belöningssystem.

Enligt Acemoglu och hans forskarkollegor är USA:s ledande roll i världsekonomin så viktig att man inte kan införa stora förändringar i landets sociala välfärdssystem. Visst skulle USA kunna om man ville, men i detta scenario måste landet vara beredd på att en världsomspännande ekonomisk inbromsning.

”USA är inte den typen av välfärdsstat som många europeiska länder har utvecklat, däribland Danmark, Finland, Norge och Sverige. Bortsett från den senaste sjukvårdsreformen har de flesta amerikaner inte tillgång till denna typen av högkvalitativ sjukvård som invånarna i dessa andra länder har. De (amerikanerna, reds.anm) har mycket kortare semester och betydligt mer begränsad föräldraledighet, och har inte tillgång till det i övrigt stora utbudet av offentliga tjänster som är allmänt tillgängliga i många kontinentala europeiska länder. Kanske viktigast av allt, fattigdom och ojämlikhet är mycket större i USA och har ökat under de tre senaste årtiondena, medan det har varit mer stabilt i Danmark, Finland, Norge och Sverige. Ojämlikheten i samhällets toppskikt har också exploderat i USA, där några få procent av inkomsttagarna står för 25 procent av den nationella inkomstsiffran medan samma siffra är runt 5 procent i Finland och Sverige”, skriver forskarna i rapporten.

Deras slutsatser att USA bör behålla klassklyftorna för att inte sänka världsekonomin möter dock motstånd bland andra forskare som exempelvis Harvard-ekonomen Dani Rodrik.

”Det här är ett intressant tankeexperiment, men jag har svårt att tro att ens författarna själva vill ta idéerna för långt… slutligen, idén om att skandinaviska samhällen är mindre innovativa än USA är en omstridd tes”, skriver Rodrik i ett mejl till NY Times.

Han får stöd av Lane Kenworthy från universitetet i Arizona som påpekar i sin blogg att de nordiska länderna är lika innovativa som USA trots att de har en starkare välfärdsstat.

USA:s president Barack Obama har i sin tur beskrivit Amerika så här:

”Långt innan recessionen slog till hade hårt arbete slutat att löna sig för en allt för stor skara människor. Färre och färre av de människor som bidrog till landets ekonomiska framgång fick dra några fördelar från succén. Personerna i det absoluta toppskiktet blev allt rikare på sina inkomster och investeringar – rikare än någonsin tidigare. Men alla andra kämpade med ökade kostnader och lönekuvert som inte gick samma väg – och allt för många familjer ådrog sig allt större skulder för att hänga med”.

Ola Söderlind

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom