Forskaren: Kul om Handels var ett matriarkat

2016-03-18 06:30 Ola Söderlind
Jenny Lantz Foto: Jurek Holzer / SvD/ TT

I en ny antologi ger tio kvinnor - som har forskat och undervisat på Handelshögskolan - sin bild av hur de har tacklat den mansdominerade miljön på skolan."Det har mest varit negativt att vara forskande tjej på Handels", säger Jenny Lantz till Affärsvärlden.

Jenny Lantz, 42, ville absolut inte bli en forskare när hon började på Handelshögskolan 1993. Hon hade egentligen ingen tydligt mål, kunde inte så mycket om ekonomi utan ville mest bort från Göteborg och samtidigt utnyttja sina höga betyg på bästa sätt. Den dåvarande rektorn Staffan Burenstam Linders slogan "en skola i världsklass" fällde avgörandet.

- Jag trivdes väldigt bra som student på Handels och tänkte inte så mycket på ojämställdheten då. Den blev mer påtaglig när Handels blev min arbetsplats, säger hon.

På den tiden fanns det inga kvinnliga professorer på skolan. I dag är det tre av 35: Ingalill Holmberg, Mariassunta Giannetti och Robin Teigland.

Jenny Lantz frustration med den mansdominerade forskarvärlden på Handelshögskolan har pyrt ett tag. När skolledningen i fjol lade fram en jämställdhetsplan om 20 procent kvinnor som professorer år 2020, kände hon och kollegan Linda Portnoff att det var dags att agera.

På internationella kvinnodagen den 8 mars i år släpptes antologin 179 år av ensamhet. I den skriver tio kvinnliga forskare om sina personliga erfarenheter av tiden på Handelshögskolan i Stockholm. Titeln syftar till den sammanlagda tiden som de medverkande kvinnorna har forskat och undervisat på den privatägda skolan. 

- Målet har varit att visa hur vi har navigerat i den här strukturen, säger Jenny Lantz som tillsammans med Linda Portnoff agerat redaktörer för antologin.

Vad har du fått för respons på boken?
- Från början var reaktionen på Handels lite avvaktande men nu har de köpt in böcker till alla anställda. På så vis har mottagandet varit över förväntan.

Vilken effekt kan boken få?
- Vi hoppas på att vi kan inspirera andra till att få igång diskussionen om varför det är så få kvinnor i ledande positioner i Sverige. Det har hamnat lite i skymundan på senaste tiden.

Vad betyder kön för dig?
- Det är ett socialt konstruerat begrepp och betyder olika saker i olika sammanhang. Men faktum är att det finns strukturer som baserar sig på kön och det är det som vi vill lyfta fram i boken. 

Hur skulle Handelshögskolan se ut om fördelningen av män och kvinnor var det omvända?
- Det är jättesvårt att säga. Men det är så klart inte superbra med en snedvridning åt andra hållet, fast kul om Handels var ett matriarkat i ett i övrigt mansdominerat näringsliv. Kanske hade andra ämnesområden trätt fram med mer fokus på corporate social responsibility.

Har du haft några fördelar av att vara kvinna på Handels?
- Absolut. Man bryter mot stereotypen och kan vissa gånger bli mer synlig som minoritet exempelvis. Men det har mest varit nackdelar med att vara forskande tjej på Handels. Största nackdelarna är att kvinnor marginaliseras och att ens kompetens ifrågasätts. Man är alltid udda i systemet.

En av dina kolleger har enligt boken sagt till dig att Handels inte vill ha in fler kvinnor eftersom skolans status skulle sjunka. Skulle det bli så?
- Jag tycker inte att statusen skulle falla om Handelshögskolan hade fler kvinnor i ledande positioner. Men många på Handels skulle nog uppleva att statusen föll.

Ola Söderlind

Premiumnyheter

Aktuellt inom