Forskning på nåder av börsen
Sverige har stolta traditioner inom cancerforskningen. Inom grundforskningen är Sverige i internationell toppklass, mätt som antal publicerade vetenskapliga artiklar i fackpublikationer, men har tappat en del mark och ligger nu på 14:e plats i världen.
Den ledande cancerforskningen äger rum både vid Karolinska Institutet och vid universiteten i Lund, Uppsala och Göteborg. Dessa fyra är också hemvist för alla de 24 börsbolag med stor verksamhet inom cancer som Affärsvärlden har tittat närmare på i denna kartläggning. Lund sticker ut i sammanhanget med hela nio bolag och Uppsala fem.
Detta speglar arvet från Astra Zenecas nedläggning av forskningen i Lund 2012, liksom Pharmacias (sedermera Pfizers) neddragningar i Uppsala. När läkemedelsindustrin lade ner valde ett antal av de främsta forskarna att bli entreprenörer.
– Vi har fått en annorlunda life science-sektor än vi hade tidigare och den domineras av startup-företag, säger Klas Kärre.
Scenförändringen är särskilt påtaglig på cancerområdet. Immunterapins genombrott i början av 2010-talet öppnade nya, lovande forskningsfält för cancerforskarna och för nystartade forskningsbolag. Flera av dem gick till börsen.
I början av 2000-talet fanns det gott om specialiserade life science-finansiärer. I dag är det i stort sett bara HealthCap och Industrifonden som är kvar. Därför är forskningsbolagen så beroende av aktiemarknaden.
– Många väldigt unga bolag har valt att gå den publika vägen för att de inte har haft några alternativ. Det har varit en stark börs de senaste tio åren och ett stort intresse från privata placerare, så forskningsbolagen har kunnat söka riskvilligt kapital, säger Mattias Häggblom, life science-förvaltare på Swedbank Robur.
Mattias Häggblom anser också att framtiden är högst osäker för många av de mindre forskningsbolagen.
– Börsvärdena och kassorna är små. Har man inte starka ägare i ryggen – vilket man oftast inte har längre ner på börslistorna – så är man inte särskilt trygg den dag börsen vänder ner på allvar.
Det gör också att sparsamhet gäller i flera av företagen. Ett exempel är Medivir som 2019 sade upp 58 av sina 75 anställda för att prioritera utvecklingen av de läkemedel som börjar närma sig lansering. Flera företag, bland dem Respiratorius, Kancera, WNT Research, Sprint Bioscience och Double Bond, har pressade finanser. Bolagen redovisade bara något tiotal miljoner eller mindre i likvida medel vid utgången av tredje kvartalet 2019 (tidpunkten valdes för att ge en bild av den finansiella ställningen under själva verksamhetsåret och före eventuella dispositioner i samband med årsbokslutet). I inget fall översteg börsvärdena 200 miljoner.
En livlina blir täta nyemissioner.
Att branschen är så beroende av att finansiera långsiktig forskning med allt kortare pengar från nyckfulla småbolagsbörser oroar också den svenska regeringen. I sin nya nationella life science-strategi konstaterar man att Sverige härom året var trea i världen efter USA och Kina i antalet noteringar av läkemedelsbolag. Näringsdepartements analytiker kallar detta för internationellt sett unikt och varnar för att börsnoteringsklimat och börsmarknader kan skifta snabbt.
Men det finns förstås undantag bland de noterade bolagen, läs mer om dessa den reportaget Cancerforskning på nåder av börsen.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.