Handelsbanken: Risk att Hongkong tappar sin roll som finanscenter

Nolltillväxt, skakig fastighetsmarknad, turister som flyr - och börsnedgångar på motsvarande uppemot 6 000 miljarder kronor. Hongkongs ekonomi har sargats svårt under konflikten mellan regionens styre och demonstranter. Men finansmetropolen kan vara långt ifrån att ha nått botten, enligt Handelsbankens Hongkongchef.
Handelsbanken: Risk att Hongkong tappar sin roll som finanscenter - hongkong-700_binary_6969172.jpg

På de ångande gatorna i Hongkongs fuktiga hetta syns väldigt lite av den konflikt mellan regeringen och de demonstranter som skakat den självstyrande regionen sedan försommaren.

Men butiksägare vittnar om minskad försäljning och siffrorna talar sitt tydliga språk: Antalet utländska besökare till klädbutiker som Levi’s och Ralph Lauren beräknas ha halverats sedan juli. Bilderna av våld _ bland annat på flygplatsen _ har fått turisterna att dra öronen åt sig.

Redan under juni dök försäljningen av lyxvaror med 17 procent jämfört med juni 2018. Det har bidragit till att bland annat premiummärket Prada beslutat att stänga sin flaggskeppsbutik i köpdistriktet Causeway Bay. Nu rear fastighetsägaren ut lokalen för halva hyran.

”Avskyr osäkerhet”

– Hotellen på andra sidan har fått skicka hem sin personal på två veckor, säger David Haqvinsson, chef för Handelsbanken i Hongkong, när TT träffar honom.

Han pekar ut genom fönstret över hamninloppet mot skyskraporna på Kowloonhalvön.

– Man klarar inte sådana tapp i beläggningsgrad.

Hongkongbörsen har tagit stryk av konflikten. Hang Seng-index har rasat kring 10 procent sedan början av juli, då protesterna mot ett nytt lagförslag i den självstyrande kinesiska regionen började trappas upp och våld mellan polis och demonstranter blev vardag. Det innebär att börsvärden på kanske mer än 600 miljarder USA-dollar – motsvarande uppemot 6 biljoner kronor – gått om intet, enligt Bloombergs beräkningar.

– Marknaden avskyr osäkerhet kring vad som gäller och det är vad vi har nu. Vi vet ju inte vad som kommer att hända, säger David Haqvinsson.

– Nu var det visserligen lugnt förra helgen, men kan man inte upprätthålla lag och ordning, då är det riktigt illa.

Flera risker

Osäkerheten har två delar. Dels den kortsiktiga; kommer våldet att fortsätta? Dels den långsiktiga, kring vad som kommer att hända med Hongkong och hur invånarna kommer att förhålla sig till förändringarna. Det är den senare som gör denna kris djupare än de tidigare, enligt David Haqvinsson.

Protesterna sätter ljus på hur Peking under senare år knutit Hongkong allt närmare sig och det, tillsammans med Hongkongs allt mer perifera roll i Kinas hittills starka ekonomiska utveckling skapar frågetecken kring hur stormakten kommer att hantera den självstyrande regionen framöver.

– Risken finns att Hongkong tappar sin image som finanscenter och att företag börjar snegla mot till exempel Singapore i stället, säger Haqvinsson.

Under de pågående protesterna har Peking varit tydligt med att de inte tänker låta vad som helst ske i Hongkong.

– Alla bolag funderar ju på hur länge det här ska pågå. En längre tid med osäkerhet betyder att bolag med verksamhet i andra länder kommer att titta ditåt, säger Haqvinsson, som inte utesluter att nedgången kan fortsätta.

Vietnam eller Thailand?

En som redan funderar i de banorna är Patrik Åberg, chef för svenska OSM Group, med kontor på andra sidan Victoria Harbor.

– Det har alltid varit ett unikt tempo i Hongkong. Men anledningen att man är här är ju att det är så enkelt att starta och driva bolag och de fria kapitalflödena, säger Åberg.

Företaget har en fabrik på andra sidan gränsen i Fastlandskina där de bland annat tillverkar fodral för Amazons läsplattor.

– Det är klart att när vi behöver göra investeringar nästa gång kommer vi att fundera på om vi verkligen ska göra dem i Kina _ eller kanske i Vietnam eller Thailand i stället.

Men det beror också mycket på handelskriget, som påverkat inte bara hans bolag, säger han.

– Man kan ju redan se att kapitalflödena börjat skifta från Kina. Man är rädd och man förstår att man inte har något inflytande över de beslut som styr utvecklingen, säger han.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.