Här är amorteringskraven

Beräkningen av belåningsgraden föreslås nu utgå från marknadsvärdet på bostaden, som ska kunna omvärderas, i stället för tidigare förslag om att belåningsgraden skulle beräknas utifrån värdet på bostaden när lånet tas.

Det framgår av ett pressmeddelande från Finansinspektionen.

I övrigt ser stora delar av förslaget ut att vara i linje med vad som presenterades i november. FI föreslår att nya bolån med en belåningsgrad på över 70 procent ska amorteras ned med minst 2 procent av det ursprungliga lånebeloppet varje år. Lån med under 70 procents belåningsgrad ska amorteras ned med minst 1 procent per år till dess att belåningsgraden är 50 procent.

Amorteringskravet ska gälla för alla nya lån, som ges med en bostad som säkerhet, från och med den 1 augusti 2015, föreslår Finansinspektionen. Kravet gäller inte om man bara vill byta bank.

”FI anser att det finns ett behov av amorteringskrav i Sverige. Ett amorteringskrav dämpar skuldsättningen. Lägre skuldsättning ökar hushållens motståndskraft mot störningar och minskar risken att Sveriges ekonomi påverkas negativt om något oväntat händer i Sverige eller i omvärlden”, skriver Finansinspektionen.

 Huvudprincipen är att omvärdering av bostaden som kan ligga till grund för att räkna om belåningsgraden endast får ske vart femte år.

”Omvärdering får också ske om det skett en avsevärd värdeförändring av bostaden av en annan anledning än den allmänna prisutvecklingen på bostäder. Det kan till exempel handla om en omfattande om- eller tillbyggnad. Renovering av enbart kök eller badrum eller tillbyggnad av balkong anses till exempel i normalfallet inte vara en avsevärd värdeförändring”, föreslår myndigheten.

”För hushåll som redan i dag förvärvat sin bostad gäller att eventuella nya lån omfattas av kravet. Omvärdering av bostaden får också ske i samband med att ett hushåll för första gången utökar sin belåning efter att amorteringskravet börjat gälla. Därefter gäller de vanliga reglerna för omvärdering av bostaden, det vill säga att det får göras vart femte år eller om det skett en avsevärd värdeförändring”, heter det vidare.

Finansinspektionen har tidigare anfört att ett skäl till att inte tillåta omvärdering av bostaden vid beräkning av belåningsgraden vore att det skulle riskera att bli ett pro-cykliskt system som förvärrar konjunktursvängningar.

När FI presenterade sitt förslag i november frågade SIX News Finansinspektionens generaldirektör Martin Andersson kring varför myndigheten då föreslog att amorteringen skulle utgå från förhållandena när man köper bostaden och ta inte hänsyn till värdeförändringar på bostaden.

Belåningsgraden påverkar ju risken, men nu ska man alltså inte utgå från den verkliga belåningsgraden utan från en historisk?

”När man tar ett lån får man sätta en amorteringsplan. Alternativet som man har gjort hittills att inte amortera alls – att man tar det via prisuppgångar – fungerar under vissa tider, men det fungerar ganska dåligt under andra tider. Vi tror att det här bygger upp den motståndskraft som vi tror att Sverige mår bra av”, svarade Andersson.

Finansinspektionen föreslår vidare att bolåneföretagen under en begränsad period får medge att enskilda hushåll inte ska amortera om det finns särskilda skäl. Exempel på sådana situationer kan vara arbetslöshet, dödsfall i familjen eller sjukdom. Vidare presenteras definitioner av vad som anses utgöra ett nytt bolån.