Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Historiskt bottenbetyg för svenska skolbarn

2013-12-03 10:58
Den svenska utbildningsministern Jan Björklund kommenterar de historiskt dåliga resultaten för svenska elever i Pisa-rapporten som mäter elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap. Foto: TT

Sverige rasar i den stora Pisa-rapporten som mäter elevers kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap.

Inget land har tappat mer i matte på tio år och Sverige är långt under OECD-snittet.

I matematik som är årets huvudämne har resultatet rasat, men de svenska eleverna har också tappat stort i läsförståelse och naturvetenskap. Sverige ligger nu under OECD-genomsnittet i alla tre ämnen, för första gången.

Inget annat av de 33 länderna i undersökningen har fallit lika mycket som Sverige.

"Mycket allvarligt, men trots allt förväntat", skriver utbildningsminister Jan Björklund på Folkpartiets hemsida. Han kastar en stor del av skulden på tidigare socialdemokratiska regeringar.

"Eleverna hade gått alla nio åren i grundskolan med de gamla läroplanerna och gamla betygen...PISA 2012 är således inte en utvärdering av den nya skolpolitiken, utan spiken i kistan för den gamla".

– Vi är förvånade av djupet och bredden i nedgången. Det är en kraftig försämring och allvarligt, säger Skolverkets generaldirektör Anna Ekström.

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén är djupt oroad:

– Sverige förlorar på alla fronter och vi befinner oss i ett allvarligt läge. Vi tappar både när det gäller de svagare och de högpresterande eleverna. Vi har sjunkit som sten.

Det andra lärarfacket, Lärarnas Riksförbund, kräver att staten tar över styrning och finansiering av skolan.

– Svenska pojkar ligger 22 poäng efter pojkarna i OECD i genomsnitt. Medan flickorna bara ligger nio poäng efter flickorna i OECD i genomsnitt, säger Anders Auer, statistikansvarig vid Skolverket.

De svaga svenska resultaten förklaras med flera faktorer. "En del av dessa är troligen relaterade till skolan, medan andra mer kan ha att göra med samhällsförändringar i stort", står det i den svenska rapporten.

Skolverket konstaterar att Sveriges tapp inte beror på att elevgrupper förändrats. Andelen elever som har utländsk bakgrund och alltså behärskar svenska sämre har ökat från 12 till 15 procent, men det förändrar bara resultatet marginellt.

Både starka och svaga svenska elever har försämrat sina resultat gentemot genomsnittet.

– Men det är de lågpresterande som har tappat mest, säger Anders Auer.

I matematik är snittet 494 poäng. De svenska 15-åringarna fick 478, efter att tidigare ha legat kring 500 poäng och som mest på 510. Sverige har därmed tappat mest av alla länder som gjorde testet förra gången matematik var huvudämnet, 2003.

De kinesiska eleverna i Shanghai nådde 613. Finland, som tidigare utmärkt sig med toppresultat, fick 519 poäng - fortfarande väl över snittet, men sämre än tidigare och efter Estland.

Totalt räknas 12,6 procent av alla deltagande elever som högpresterande i matte, det vill säga nivå 5 eller 6 i den sexgradiga skalan. I Shanghai nådde hela 55,4 procent av eleverna denna toppnivå _ i Sverige åtta procent.

I läsförståelse låg OECD-snittet på 496. De svenska 15-åringarna fick ett medelvärde på 483, ett markant tapp jämfört med 516 poäng år 2000. Kinesiska Shanghai i topp - igen - hade 570 poäng.

Bara tre länder är nu sämre än Sverige på läsförståelse. 2000 hade bara tre länder ett bättre resultat.

I naturvetenskap låg OECD-snittet på 501, medan de svenska 15-åringarna nådde 485. Det kan jämföras med Shanghaielevernas 580 poäng. Återigen utmärker sig Sverige med att ha tappat mest över tid, i det här fallet jämfört med 2006.

Shanghai är den stora totalvinnaren, med topplacering i alla tre ämnen. Polen, Tyskland och Estland lyfts fram som länder som lyckats vända en negativ trend.

Affärsvärlden TT

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom