Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!
Vad trevligt att du vill logga in. Vi ser att du inte har ett aktivt konto. Var vänlig kontakta kundtjänst: 0770-457 102

IMF: Svenska löneökningar är för låga

2017-09-28 15:07
Foto: Fredrik Sandberg/TT

Löneökningarna i Sverige är för låga och inte i samklang med den inhemska utvecklingen och inflationsmålet. Arbetsmarknadens parter borde i större utsträckning ta hänsyn till svenska förhållanden i avtalsförhandlingarna och titta mindre på Tyskland.

Det sade Craig Beaumont, delegationsledare för IMF:s artikel IV-konsultation om Sverige, vid en pressträff på torsdagen.

"Svensk ekonomi går bra och särskilt jobbskapandet står ut, men löneökningarna är fortsatt för låga, vilket håller tillbaka inflationen. Det kanske bara är det bara en fråga om tid, men de senaste åren har vi inte fått några signaler om att stramhet på arbetsmarknaden har haft samma effekt på löneökningarna som tidigare", sade han.

Han sade att löneökningarna i Sverige är låga i förhållande till hur den inhemska ekonomin utvecklas. Det handlar både om låga centrala avtal och en i stort sett obefintlig löneglidning de senaste åren, trots en allt starkare arbetsmarknad.

I nuvarande läge hade man kunnat vänta sig att löneökningarna i Sverige skulle uppgå till runt 3 procent, med en produktivitetstrend på cirka 1 procent och inflationsförväntningar på runt 2 procent. I stället har lönerna ökat med 2-2,5 procent de senaste åren.

IMF noterar att svenska löneökningar följer tyska löneökningar i allt större utsträckning, vilket de ser som en följd av industrinormeringen. Ett vanligt argument för att Sverige måste ha en löneökningstakt i linje med omvärlden är för att bibehålla konkurrenskraften, vilket dock är feltänkt enligt Craig Beaumont.

Han sade att med högre nominella löneökningar skulle inflationen bli högre och då skulle även kronan försvagas, vilket gör att de reala löneökningarna inte borde påverkas särskilt mycket. Internationell erfarenhet talar för att detta samband gäller, framhöll han.

"Problemet är att löneökningar i linje med Tyskland inte är någon garanti för konkurrenskraft. Man uppnår ändå inte målet och samtidigt kompliceras inhemsk makroekonomisk politik. Det handlar om att få lönesättningen att vara mer i enlighet med ramverk, särskilt inflationsmålet, och att minska spänningen mellan lönesättning och inflationsmål", sade Craig Beaumont.

Med högre löneökningar skulle inflationen bli högre och därmed underlätta för Riksbanken att klara inflationsmålet.

"Behovet av låga räntor under lång tid minskar och därmed också riskerna med de låga räntorna", sade Craig Beaumont.

IMF föreslår att arbetsmarknadens parter enas om en modell där större hänsyn tas till inhemska förhållanden i löneförhandlingarna och där man sneglar mindre på omvärlden.

"I stället för att se så mycket till tyska löner bör parterna titta mer på svensk produktivitet och svenska inflationsförväntningar som utgångspunkt för löneförhandlingarna", sade Craig Beaumont.

IMF uppmanar också parterna att diskutera hur lönebildningen bättre kan anpassas efter efterfrågan på personal i olika sektorer, så att högre löneökningar får människor att söka sig till sektorer med arbetskraftbrist.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom