Ingves: Höjningarna kommer

Att styra in inflationstakten till exakt 2 procent låter sig inte göras, utan de nöjer sig med att konstatera att de kommer ligga nära inflationsmålet framöver.

Om de inte skjuter på räntehöjningarna skulle inflationen sannolikt bli lägre.

ECB lever inte i ett vakuum, utan låter sig påverkas av inkommande data och andra centralbanker, och därmed har de signalerat en lite mer expansiv penningpolitik. Det är något som Riksbanken har med i sin kalkyl.

Riksbankens bedömning är fortsatt att de kommer att kunna lämna minusräntan under denna konjunkturcykel.

Det är det allmänna efterfrågetrycket, såväl i Sverige som i omvärlden, som väntas driva upp inflationstrycket framöver.

Sedan sliter Riksbanken och andra med samma fråga, att det efter finanskrisen har tagit längre tid än väntat att få upp inflationen. Det har de lyckats med och det i stora hela har inget ändrats i detta antagande, att ett starkare konjunkturläge ska driva upp priserna.

Vad gäller att en del underliggande mått ligger högre än till exempel KPIF exklusive energi, sade Stefan Ingves att de har en ”hel svärm” av mått för att illustrera olika fenomen i prisökningarna, men det är KPIF de styr efter för inflationen. Det är inte så att det finns något hemligt mått i byrålådan som de tittar på.

Inflationsmålet har fungerat utomordentligt väl under lång tid, och det är ett sätt att bedriva penningpolitik som är väl anpassat till svensk ekonomi.

Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, noterade att även om tillväxttakten minskar så kan resursutnyttjandet fortsatt ligga högre än normalt, vilket driver upp inflationen, även om det tar längre tid än väntat.

Stefan Ingves sade att det inte finns något egenvärde i att höja räntan, utan fokus ligger på att nå inflationsmålet. Det går inte entydigt att säga om det gör det lättare eller svårare för Riksbanken att höja räntan om andra större centralbanker blivit mjukare.

På frågan om hur han ser på att kronan tappat rejält efter Riksbankens besked på torsdagen sade han att de inte fäster någon större vikt vid kronreaktionen ”under en dag eller några timmar”. De är bekväma med det beslut de har fattat, och man får räkna med att kronan kan gå upp eller ner med en rörlig växelkurs.

Det är samtidigt svårt att föreställa sig att kronan skulle vara ”så att säga svag för evigt” i en rörlig växelkursregim givet en stark svensk ekonomi, enligt Stefan Ingves.