Ingves: Inflationstrenden pekar uppåt

Inflationen i Sverige har varit låg under en period, på grund av en svag omvärldskonjunktur, låga råvarupriser och en kronförstärkning efter finanskrisen.

Det konstaterade Riksbankens ordförande Stefan Ingves vid det senaste penningpolitiska mötet, där reporäntan lämnades oförändrad samtidigt som obligationsköpen utökades med 65 miljarder kronor, enligt protokollet som släpptes idag.

Under de senaste två åren har även företagens vinst marginaler varit lägre än normalt, sannolikt till följd av ökad konkurrens och osäkerhet om den framtida globala ekonomin, resonerade ordföranden vidare.

Men nu pekar inflationstrenden uppåt, konstaterade Ingves. Olika mått på underliggande inflation har stigit sedan slutet av förra året och fortsatt upp i september. Uppgången i den underliggande inflationen är rätt bred och omfattar livsmedel, varor och tjänster. I september var utfallet för KPIF exklusive energi 1,8 procent i årstakt, det högsta på drygt 5 år, noterade Ingves.

Riksbanken räknar med att den starkare omvärldskonjunkturen bidrar till högre internationella priser framöver och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Även ökad inhemsk efterfrågan förbättrar företagens möjligheter att höja priserna.

Dock finns det i den penningpolitiska avvägningen fortfarande ett stort mått av osäkerhet. Den osäkerhet som började noteras för lite mer än ett år sedan när ECB först började signalera planer på storskaliga värdepappersköp har dröjt kvar längre än väntat och kommer att fortgå ett tag till. I och med ECB:s aviserade tillgångsköp i början av året och förväntningar om att Federal Reserve ska börja höja sin styrränta ändrades den penning politiska bilden i vår omvärld, resonerade Ingves.

Osäkerheten om omvärldens penningpolitik kvarstår alltjämt och det betyder att Riksbanken bör hålla fast vid den strategi som då valdes, att vara pro-aktiv och vid behov vidta okonventionella penningpolitiska åtgärder. Riksbanken behöver hålla denna beredskap i penningpolitiken åtminstone till nästa sommar, tills vi vet mer om hur omvärlden utvecklas inte minst rörande penningpolitiken ansåg Ingves.

Mot denna bakgrund ansåg Ingves det rimligt att fortsätta med köpen av statsobligationer även under första halvåret 2016.

En annan central faktor är kronkursen. Om kronans växelkurs skulle stärkas på kort sikt bidrar det till problem för Sverige på grund av ett svagare inflationstryck, resonerade Ingves. Därför har Riksbanken fortsatt hög beredskap att göra mer.

Reporäntan kan sänkas ytterligare och Riksbanken kan köpa mer värdepapper. Därtill finns möjligheten att låna ut till företag via banker. Riksbanken är också redo att intervenera på valutamarknaden. Ingves konstaterade att man hittills inte har behövt göra det men att det är en åtgärd som han utan tvekan skulle använda om kronan av en eller annan anledning stärks för snabbt.

Med anledning av hushållens skuldsättning ansåg Ingves vidare att det är rimligt att Riksbanken skärper säkerhetskraven rörande bostadsobligationer samtidigt som köp av värdepapper inte omfattar bostadsobligationer.