Ingves: Svårt förutspå kronkursens utveckling

Att förstå och kunna göra rimliga prognoser för växelkursens utveckling är dock viktigt för Riksbanken efter som kronkursen i viss utsträckning har betydelse för inflationen.

Det skriver riksbankschefen Stefan Ingves tillsammans med Carl-Johan Belfrage och Vesna Corbo, verksamma vid Riksbankens avdelning för penningpolitik, i en ekonomisk kommentar som publicerats på bankens webbplats.

Författarna konstaterar att inflationen i Sverige och kronkursen i mångt och mycket följts åt under de senaste decennierna. Inflationen började till exempel sjunka 2011 och var mycket låg vid tiden då kronan var som starkast runt 2013. Kronan började sedan försvagas i stort sett samtidigt som inflationen stadigt steg, från sin lägsta notering 2014 till tvåprocentsmålet kring vilket den har legat sedan 2017.

”De senaste årens kronförsvagning och stigande inflation har alltså sammanfallit. Men det är inte enkelt att utifrån denna observation dra slutsatser om växelkursens genomslag på inflationen, det vill säga i vilken utsträckning konsumentpriser rör sig när växelkursen förändras”, skriver rapportförfattarna.

De tillägger att med tanke på att växelkursen sedan 2014 återkommande har överraskat åt det svagare hållet s�� ligger det nära tillhands att tro att inflationen samtidigt skulle ha blivit överraskande hög. Så har dock inte varit fallet, inflationen har i stort sett fallit ut i linje med Riksbankens prognoser.

”Detta skulle kunna bero på att växelkursens genomslag varit oväntat svagt under den här perioden. Det kan också vara så att prisutvecklingen utöver de prisförändringar som drivs av växelkursen varit svagare än väntat”, skriver författarna.

De tillägger att en närmare titt på de senaste årens prisutveckling inom olika varugrupper kan ge ledtrådar om växelkursens genomslag. Detta skulle kunna bero på att växelkursens genomslag varit oväntat svagt under den här perioden. Det kan också vara så att prisutvecklingen utöver de prisförändringar som drivs av växelkursen varit svagare än väntat.

”Sammantaget tyder prisutvecklingen inom de olika varugrupperna på att priserna rört sig med växelkursen, men mindre än vad som tidigare varit normalt”, skriver Ingves, Belfrage och Corbo.

En annan bidragande orsak till att inflationen har legat nära prognos samtidigt som växelkursen blivit betydligt svagare än väntat är att andra variabler som är viktiga för inflationstrycket har utvecklats svagare än Riksbanken förutspått. Exempelvis har inflationen i omvärlden, inte minst i euroområdet, blivit lägre än vad Riksbanken och andra bedömare räknat med.

”Sambandet mellan inflationen i Sverige och i omvärlden är komplicerat och beror, liksom andra ekonomiska samband, på drivkraften bakom rörelserna. Men det är rimligt att anta att låg inflation i omvärlden i någon utsträckning påverkar svensk inflation negativt genom att inflationen i importpriser blir lägre”, skriver rapportförfattarna.

En annan överraskning har varit hur svagt lönerna har utvecklats mot bakgrund av de senaste årens höga resursutnyttjande. En stark arbetsmarknad går vanligtvis hand i hand med höga löneökningar men under den senaste femårsperioden har sambandet inte varit lika tydligt.

”Dessa faktorer har alltså bidragit till att inflationstrycket blivit lägre än väntat. Samtidigt har penningpolitiken anpassats till utvecklingen i inflationstrycket och reporäntan har därmed blivit lägre än i våra prognoser under hela perioden. Och detta har också drivit en del av utvecklingen i inflation och växelkurs”, skriver Ingves, Belfrage och Corbo.

De noterar att detta resonemang illustrerar att sambandet mellan växelkurs och inflation inte kan förstås oberoende av utvecklingen av ekonomin i övrigt.

”Vi behöver därför analyser av allmän jämvikt, som beaktar att allt hänger samman och identifierar de bakomliggande drivkrafter som samtidigt påverkar såväl växelkursen som andra makroekonomiska variabler”, skriver rapportförfattarna.