Ingves: Vi kan sänka räntan mer

Riksbankens chef Stefan Ingves anser att det rimligen finns en kritisk nedre gräns för reporäntan, även om den inte har testats. Så här långt är de negativa räntorna i allt väsentligt en fråga mellan Riksbanken och banker, snarare än gentemot insättare. Det uppger han under riksdagsutfrågningen om penningpolitiken.

Ingves noterar att man för närvarande inte ser något ökat utflöde från Riksbanken av kontanter, vilket man skulle kunna tänka sig ifall bankräntorna vore mycket negativa. Samtidigt noterar han att privata aktörer beaktar kostnader för valv, sedeltransporter och försäkringskostnader, vilket minskar viljan att hålla kontanter.

“Vi är en bra bit ifrån en sådan värld – så vi kan sänka reporäntan mer. Men visst finns det en nedre gräns där graden av trassel blir för stor så att det inte är lämpligt”, resonerar riksbankschefen.

Affärsbankerna har inga svårigheter att klara av den nuvarande negativa reporäntan, enligt Ingves som gör en jämförelse på kostnader om i storleksordningen 1 miljard kronor per år och ställer detta mot bankernas totala årsvinster på 100 miljarder kronor.

Enligt riksbanksledamoten Martin Flodén finns det inte en exakt nedre gräns för reporäntan, utan det handlar om en situation där man skulle bedöma att nackdelarna av ytterligare lägre reporänta skulle överväga fördelarna.

I nuläget är de negativa effekterna av minusreporäntan förmodligen inte stora, bedömer han. Riksbanken är antagligen inte nere på sådana nivåer av reporäntan där det blir problem, men myndigheten tar vid ränteförändringar numera mindre steg än de normala 25 räntepunkterna, konstaterar han.

Riksbanken sänkte häromveckan reporäntan från -0,35 till -0,50 procent, en sänkning med 15 räntepunkter. Det var en något större sänkning än marknadens genomsnittliga förväntan om en sänkning till -0,44 procent enligt SIX News enkät.

Flodén noterar att det kan uppstå vissa märkliga fenomen när reporäntan är negativ. Han nämner spekulationerna om att den positiva inlåningsräntan på Skatteverkets skattekonto kan ha ökat intresset för tidiga skatteinbetalningar.

 

 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Alligator Bioscience