KI: Högkonjunkturen är över – ingen räntehöjning förrän 2022

Det skriver de i en prognos på onsdagen.

BNP väntas öka med 1,2 procent i år och 1,1 procent nästa år. I prognosuppdateringen i augusti spådde KI en BNP-tillväxt på 1,5 procent i år och 1,3 procent nästa år.

KI konstaterar att den svenska ekonomin är inne i en tydlig avmattningsfas och högkonjunkturen ebbar gradvis ut i år och blir balanserad nästa år.

Internationella handelskonflikter och oklarheten kring brexit tynger den globala ekonomin, vilket drabbar svensk export. Samtidigt är investeringskonjunkturen på väg att vika i Sverige.

Förtroendeindikatorer för både tillverkningsindustri och tjänstesektor har fallit tillbaka den senaste tiden och är nu lägre än normalt. Även hushållens förtroendeindikator har fallit och framför allt är det synen på svensk ekonomi och förväntningarna på framtiden som är dyster.

Sysselsättningen har minskat under året och arbetslösheten steg snabbt under sommaren. Näringslivets anställningsplaner har samtidigt successivt försvagats under året. Därför bedöms sysselsättningen minska med 0,8 procent det tredje kvartalet i år och arbetslösheten stiga till 7,1 procent 2020.

Timlöneökningarna väntas ligga kvar på 2,6 procent i år och nästa år för att därefter stiga svagt till 2,8 procent år 2022.

Bostadsinvesteringarna fortsätter att minska och de totala investeringarna väntas inte bidra alls till efterfrågetillväxten det tredje kvartalet. En återhämtning av exporttillväxten innebär dock att BNP-tillväxten ändå stiger marginellt.

En milt expansiv finanspolitik bidrar delvis till att hålla uppe efterfrågetillväxten nästa år.

Det finansiella sparandet i offentlig sektor spås vara 0,4 procent av BNP i år och -0,1 procent nästa år. I augusti spåddes ett överskott på 0,1 procent i år och underskott på 0,1 procent nästa år.

Det strukturella sparandet bedöms vara 0,0 procent nästa år.

Inflationen bedöms förbli lägre än Riksbankens mål under resterande delen av 2019 och 2020. Reporäntan kommer därför ligga kvar på -0,25 procent till i början av 2022.

Prognosen baseras på antagandet att den internationella handelskonflikten inte eskalerar ytterligare och att tullarna inte höjs mer än vad som redan aviserats samt att Storbritannien lämnar EU under ordnade former i år eller nästa år.

”Om riskerna på dessa områden skulle materialiseras kan konjunkturutvecklingen bli betydligt sämre än i prognosen”, skriver KI.

Riksdag och regering bör ha beredskap för att i ett sådant läge skyndsamt föra en mer expansiv finanspolitik för att mildra konjunkturnedgången, inte minst mot bakgrund av Riksbankens begränsade manöverutrymme till följd av den låga räntan.

Arbetslösheten fortsätter att öka och inflationen förblir tydligt under 2 procent. Riksbanken väntas därför inte höja reporäntan vare sig i år eller nästa år.

I uppdateringen i augusti var KI:s bedömning att reporäntan skulle höjas nästa gång hösten 2020, och då nå 0,00 procent i slutet av året.

Riksbankens signalerade i september fortsatt för att nästa räntehöjning, till 0,00 procent, kan komma i slutet av året eller början av 2020, men räntebanan antydde därefter endast mycket gradvisa räntehöjningar upp till 0,37 procent tredje kvartalet 2022.

”Riksbanken har signalerat att den har för avsikt att höja reporäntan i slutet av 2019 eller i början av nästa år. I ljuset av den pågående konjunkturavmattningen och de svaga inflationsutsikterna gör Konjunkturinstitutet bedömningen att så inte blir fallet”, skriver KI, som konstaterar att deras bedömning ligger väl i linje med marknadens förväntningar.

Enligt KI:s prognos höjer dock Riksbanken reporäntan med 25 punkter, till 0,00 procent, under 2022, och därefter med lika mycket, till 0,25 procent, under 2023.