Lars EO Svensson: Avskaffa amorteringskraven

”Kreditåtstramningen har skett på felaktiga grunder och den har stora negativa effekter. Vi får minskad bostadsproduktion och en ökad risk för djupa konjunkturnedgångar”, sade han.

Han sade att amorteringskraven därför bör avskaffas och övrig kreditåtstramning minskas. Bolåneföretagen bör ha individuella amorteringsplaner med sina enskilda kunder och amorteringsfrihet bör då inte uteslutas. Han menade också att KALP-räntorna (bankernas kvar att leva på-beräkningar) borde blir ”lägre och rimligare”. Han vill också se att bolånetaket på 85 procent höjs.

Lars EO Svensson sade att Finansinspektionen motiverar sina åtgärder med en förhöjd makroekonomisk risk till följd av att högt skuldsatta hushåll kan komma att dra ned sin konsumtion kraftigt vid en makroekonomisk störning och därmed förstärka nedgången. Han underkände det argumentet med att säga att stora konsumtionsfall i andra länder vid finanskrisen berodde på en bolånefinansierad överkonsumtion och inte höga skulder i sig.

”I Sverige finns inga som helst tecken på en sådan bolånefinansierad överkonsumtion. Vi har ett stigande och historiskt högt sparande. Det finns inga tecken på att tilläggslån på bostaden används till överkonsumtion. Amorteringskraven har därmed införts på felaktiga grunder”, sade Lars EO Svensson som menade att FI borde följa just risken för bolånefinansierad överkonsumtion och vidta åtgärder om sådana tecken skulle visa sig.

Han tillade att amorteringskraven dessutom har flera negativa välfärds- och fördelningseffekter. Amorteringskraven i kombination med högre KALP-räntor höjer boendekostnaderna och gör att färre har råd att efterfråga bostäder. Detta utestänger många unga från att köpa en etta i Stockholm.

”Kreditåtstramningen drabbar unga förstagångsköpare som inte har hög inkomst eller förmögenhet. De får höga boendebetalningar och ett stort ofrivilligt sparande. De måste överspara och underkonsumera”, sade Lars EO Svensson.

Han sade att amorteringskraven dessutom minskar hushållens motståndskraft mot störningar, tvärt emot intentionerna, tack vare höga skuldbetalningar, särskilt när man just köpt sin bostad.

”De ökar hushållens skuldbetalningar, gör konsumtionen mer inkomstkänslig och ökar risken för en djupare lågkonjunktur. Det blir en sämre motståndskraft över tiden”, sade han.