Lindberg: Kan bli storslägga mot svensk ekonomi

Det säger Hans Lindberg, som är vd för branschorganisationen Bankföreningen, vid SvD Bank Summit 2016.

Förändringarna handlar bland annat om riskviktsgolv och begränsningar av bankernas interna riskmodeller, samt krav på bruttosoliditet. Riskviktsgolven är den mest betydande frågan, enligt Lindberg. Det förhandlas om riskviktsgolv i 60-90 procent, vilket skulle medföra påtagliga kapitalkravsökningar för de fyra svenska storbankerna, säger han.

Svenska banker har redan kapitalkrav som ligger omkring 10 procentenheter över minimikraven i det befintliga Basel-regelverket, och genom nya förändringar skulle kraven kunna komma att ta ett nytt skutt på 9 procentenheter, ifall mittenscenariot på 75 procents riskviktsgolv skulle bli verklighet, varnar han för.

Branschföreningschefen anser att Baselkommittén utgår för mycket från amerikanska förhållanden där det är vanligare med värdepapperisering av riskabla tillgångar. Man måste ta tillvara europeiska intressen i förhandlingarna, argumenterar han.

Lindberg anser att det vore fel att genomföra förändringar som skulle medföra att man behövde kapitalisera upp de svenska bankerna, eftersom de redan är bland de starkaste i ett internationellt perspektiv. Nya regleringar skulle medföra högre räntemarginaler och i slutänden slå mot jobb och tillväxt, menar han.

”I det här läget ska vi värna svenska intressen med emfas”, säger Lindberg med adress till regeringen och svenska finansmyndigheter.

Finansinspektionen bör fundera på att justera ned befintliga kapitalkrav ifall extra internationella påslag kommer, är Bankföreningens åsikt.

Om förändringarna bli verklighet riskerar Sveriges BNP att minska med 1,8-4,4 procent, säger han med hänvisning till beräkningar som uppges utgå från samband angivna av Riksbanken.

I höst väntas en svensk utredning presentera förslag till en ny finansskatt i form av att avdragsrätten på så kallade efterställda lån tas bort, något som ska ge 1,7 miljarder kronor till statskassan.

Ett annat förslag som Lindberg är skeptisk till är en skatt på 10-20 procent av lönesumman för företag som producerar och säljer finansiella tjänster och som idag har momsfrihet på dessa tjänster. En 15-procentig skatt på sektorn skulle vara skadlig för svensk ekonomi, anser bankföreningen. Cirka 6 miljarder kronor skulle belasta hushåll och företag, säger han.

Bankföreningschefen menar att de som i slutänden tjänar på dagens momsundantag är hushållen medan företagskunderna missgynnas. Hushållen tjänar 21-23 miljarder kronor medan företagskunderna förlorar i runda slängar 4-5 miljarder kronor, enligt beräkningar som Bankföreningen har låtit göra.

85.000 personer arbetar inom svensk finanssektor, varav cirka 40.000 inom bank och 45.000 inom övrigt, däribland försäkring. Antalet anställda i de svenska storbankerna ligger redan till majoriteten i utlandet. Fler tjänster riskerar att flytta utomlands till länder med lägre lönekostnader, säger han. Skatten skulle skynda på strukturomvandling och digitalisering. 3.700-7.200 bankjobb kan försvinna, enligt beräkningar från Copenhagen Economics, uppger Lindberg.

Skatten vore heller inte bra för fintech-sektorn, argumenterar branschorganisationschefen.

Om finansminister Magdalena Andersson lyssnar på förnuftiga argument är prognosen god för att hon ska agera i rätt riktning, säger Lindberg.