Lista: Största vinnarna på Izettles börsnotering

Bakslag för skeptikerna - Izettle väntas genomföra Europas största fintech-notering innan året är slut. Affärsvärlden har listan på vilka som har trott på bolaget och som nu får chansen att kamma hem miljarder.

Jacob de Geer och Magnus Nilsson grundade kortbetalningsbolaget Izettle 2010 efter att Jacobs fru hade svårt att hitta ett lönsamt betalningssystem när hennes bolag ställde ut på mässor runt om i Sverige. I ett alltmer kontantlöst samhälle var det fortfarande bankerna som styrde, småföretagen hade ingen chans att komma in på marknaden.

– Industrin sade till oss att det vi försökte göra var helt meningslöst. ’Vem vill ha era produkter och tjänster?’ frågade de. Från augusti fram till jul fick vi ut 20 000 nya kortterminaler på den svenska marknaden. Vi ökade den installerade basen med 10 procent på en marknad som brukade öka med omkring 3 procent varje år, sade Jacob de Geer till Affärsvärlden i fjol.

De etablerade aktörerna fick verkligen fel. Under tisdagen meddelades det att Izettle planerar en börsnotering innan året är slut. Noteringen väntas bli Europas största fintech-notering någonsin – bolagets värdering har länge ryktats landa över 10 miljarder kronor. I helgen kom nya bud när The Times skrev att Izettle skulle kunna värderas till 2 miljarder dollar vid en börsnotering, motsvarande 17,6 miljarder kronor.

Nyhetssajten Breakit rapporterade under tisdagen att bolagets grundarduo Magnus Nilsson och Jacob de Geer äger 8,2 respektive 7,3 procent av aktierna i Izettle. Deras aktier kommer alltså bli värda 824 respektive 732 miljoner kronor vid en värdering på 10 miljarder kronor.

Största vinnare på noteringen blir Index Ventures, ett av Europas främsta riskkapitalbolag, som äger 11,8 procent av aktierna.

 

Breakit skriver att aktierna är en blandning av preferensaktier och stamaktier. Exakt om och hur det kommer att påverka ägarna den dagen Izettle börsnoteras är för tillfället oklart, men vid en vid en hög värdering kommer det sannolikt inte ha någon påverkan alls.

!function(e,t,n,s){var i=”InfogramEmbeds”,o=e.getElementsByTagName(t)[0],d=/^http:/.test(e.location)?”http:”:”https:”;if(/^/{2}/.test(s)&&(s=d+s),window[i]&&window[i].initialized)window[i].process&&window[i].process();else if(!e.getElementById(n)){var a=e.createElement(t);a.async=1,a.id=n,a.src=s,o.parentNode.insertBefore(a,o)}}(document,”script”,”infogram-async”,”https://e.infogram.com/js/dist/embed-loader-min.js”);

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.