Litet uttalande för Ingves – stort steg för bankerna

Ett litet erkännande av riksbankschefen Stefan Ingves kan sätta fart på bostadspriserna igen.
Litet uttalande för Ingves – stort steg för bankerna - ingves-bostad-700_binary_6874379.png

En gång i tiden fanns något som hette kremlologi. Det gick ut på att tolka de uttalanden, gester och bilder som sipprade ut ur Sovjetunionen. Vilken bordsplacering hade ledarna? Vad sades till de statskontrollerade medierna? Förhoppningen var att utomstående bedömare på så sätt skulle kunna gissa sig till ett förestående anfall från någon centralasiatisk republik.

Kremlologin har en nutida svensk motsvarighet i bevakningen av Stefan Ingves tal och kommentarer. Orden som sipprar ut från diabasborgen vid Brunkebergstorg i Stockholm vägs och bedöms på samma sätt som en gång orden från palatset vid Röda torget i centrala Moskva.

Så när Stefan Ingves häromveckan talade inför Nationalekonomiska föreningen, under rubriken Långsiktiga trender – viktiga pusselbitar i den penningpolitiska analysen, var det åtskilliga bedömare som lyssnade.

Föreningen gästas av riksbankschefen varje vår men den här gången fanns det något att ta fasta på. Gömt i den bedövande tråkiga prosan, upprepningarna och fikonspråket fanns en tanke om att den låga inflationen – den som Ingves försöker elda på genom köp av statsobligationer, låg ränta och en historiskt svag krona – kunde bero på strukturella och mer trendmässiga förändringar i ekonomin.

Förändringarna handlade om allt från digitalisering, ökat sparande och globalisering till migration och arbetstagarnas minskade förhandlingsstyrka.

– Vi behöver därför ta mer hänsyn till sådana förändringar i den penningpolitiska analysen, sade Stefan Ingves.

Det där lilla erkännandet kan få betydelse för den långsiktigt neutrala reporäntan, alltså den ränta som Riksbanken bedömer som den normala. I dag ligger den någonstans mellan 2,5 och 4 procent.

Flera ekonomer har länge tyckt att det spannet är för högt. En av dem är Robert Bergqvist, chefsekonom på SEB.

– Frågan är varför Sverige ska ha en långsiktigt neutral ränta som ligger en procentenhet över andra länder. Jag skulle nog vilja justera ner mittpunkten i intervallet, säger han.

När vanligt folk lånar pengar till att köpa en bostad ligger Riksbankens siffror till grund för den så kallade kalkylräntan, alltså den ränta som bankerna vill att kunderna ska klara av att betala. De stora bankerna kräver i dag att bolånetagare har råd med räntor på mellan 6 och 8 procent.

Det nålsögat är en viktig förklaring till de stillastående bostadspriserna. Tillsammans med amorteringskravet och krav på en femtonprocentig kontantinsats har vissa grupper stängts ute från stora delar av den svenska bostadsmarknaden. Det handlar framförallt om unga människor, ensamstående och andra som inte har tillräckligt höga löner eller tillräckligt mycket kapital.

Men det kan förändras nu. I de diagram som Stefan Ingves visade häromveckan framgick det att den långsiktiga svenska realräntan sjunkit från 1,5 till 2 procent i mitten av 1990-talet, till runt -1 procent i dag.

Om det får genomslag på Riksbankens bedömning av vad som är en långsiktigt normal reporänta – och om den bedömningen sprider sig till bankerna – kan lånekraven skruvas ner.

– Det skulle innebära att fler ges möjlighet att låna mer, och det skulle förmodligen ge en positiv effekt på bostadspriserna, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Han säger att det nu är relevant för bankerna att se över sina kalkylräntor.

– Det är en sak vi absolut ska titta på.

Det kan dock dröja ett tag. Mycket tyder på att bankerna måste göra en förändring tillsammans. Om en aktör går före riskerar den att suga upp de minst kreditvärdiga kunderna, säger Robert Boije.

– Det blir svårt för en enskild bank att gå fram med det, då påverkar man sin riskbild för mycket.

Fram tills dess är Riksbankens nya små informationsbitar viktiga för de som redan har fått låna pengar.

– Hushållen kan förvänta sig att räntan kommer att ligga lite lägre.

Chefsekonomen: Värt att tänka på med bolånenRörlig bolåneränta har under hela 2000-talet i princip alltid varit billigast. Nu pekar prognoserna på att det kan vara slut med det. Fast så har det låtit förr. “Har man bra marginaler så behöver man inte vara rädd för att ligga rörligt”, säger banken SBAB:s chefsekonom Robert Boije.

Ingves: Svensk bostadsmarknad fungerar inte alls braDen svenska bostadspolitiken “fungerar inte alls bra”. Den gynnar vissa grupper, som är inne på marknaden, medan många andra lämnas utanför. Makrotillsynen kan inte lösa dessa grundläggande problem. Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid ett anförande vid DI Bank på tisdagen. 

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.