Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Minnen från finanskrisen

Citigroup är ute med en rapport om de svenska bankerna under finanskrisen i början av 1990-talet. Rapporten innehåller en del intressanta punkter som kan vara värda att ha i bakhuvudet under den nuvarande krisen.

* Handelsbanken och SEB, som klarade sig utan statliga kapitalinjektioner, rasade med 85 respektive 95 procent på börsen innan de bottnade på 0,2 respektive 0,1 gånger bokfört värde. Därefter lyfte Handelsbanken med 900 procent och SEB med 1 700 procent till en tillfällig topp 1994.

* Såväl Handelsbankens som SEB genomförde nyemissioner EFTER att den värsta krisen var över.

Hösten 1993 tog Handelsbanken in 2,65 miljarder genom en 1:2 emission. Som jämförelse låg det egna kapitalet på 17,1 miljarder vid årsskiftet 1992/1993. Banken motiverade nyemissionen med ökad efterfrågan på krediter i takt med att ekonomin återhämtade sig.

SEB tog in 5,3 miljarder via en 1:1 emission, också den genomförd under hösten 1993. Den kan ställas i relation till ett eget kapital på 16,8 miljarder vid årsskiftet 1992/1993. SEB lyckades faktiskt redovisa en vinst för helåret 1993.

* Enligt Riksbankschefen Stefan Ingves är det som ofta kallas "den svenska modellen" inte så svensk som man ofta tror. Så här sade han i en radiointervju med australiensiska Rear Vision häromveckan:

"Användandet av experter från hela världen, var vi än kunde hitta dem, visade sig vara mycket, mycket viktigt. I den meningen kan man säga att det inte är något svenskt med 'den svenska modellen' bortsett från sättet vi satte ihop de olika bitarna på, för det blev unikt svenskt".

* Andelen dåliga lån under den svenska finanskrisen nådde höjder som översteg såväl den amerikanska depressionen på 1930-talet som den japanska krisen under 1990-talet.

* Bankernas totala utlåning toppade 1992 och föll därefter i tre år. Först 1998 var utlåningen tillbaka på samma nivå som 1992.

* Vi avslutar med en förklaring varför Danmark, till skillnad från övriga nordiska länder, klarade sig undan en tuff bankkris. Enligt Citigroup hade Danmark strängare kapitalkrav på bankerna. Dessa krävde en bättre kapitalisering än de då gällande Basel-reglerna. Detta gjorde det enklare för de danska bankerna som behövde extra kapital att ta in det från privata investerare. Den danska centralbanken behövde bara hjälpa några mindre banker i kris. De totala kostnaderna var under 1 miljard danska kronor.

affarsvarlden Administrator

Johan Högberg

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom