Nobelpristagare kritiserar pensionssystemet

2017-10-09 12:57
Foto: Carsten Rehder/picture-alliance/dpa/AP Images/TT

Amerikanen Richard H Thaler får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne. En av hans slutsatser är att människan ofta faller för kortsiktiga frestelser på bekostnad av långsiktiga beslut. Han har också synpunkter på det svenska pensionssystemet.

– Jag kommer försöka spendera pengarna så irrationellt som möjligt, säger professor Richard H Thaler om de nio miljoner kronor han får i prissumma.

Thaler, som säger att han ser fram emot att besöka Sverige till prisutdelningen i december, får även frågan om han tror att fler kommer att lyssna på hans rådgivning nu när han fått ekonomipriset till Nobels minne, apropå ett besök i Sverige nyligen där han diskuterade svenska pensionssystem.

– Jag hoppas de lyssnar till forskningen jag presenterade och den forskning jag och mina kollegor gör, för jag tror det finns sätt att förbättra det svenska pensionssystemet.

Tidigare i höstas kritiserade han det svenska premiepensionssystemet i en intervju i DN.

– Premiepensionssystemet fungerar inte längre som det var tänkt. Vid starten valde de allra flesta att placera sitt pensionssparande i fonder. Men nu är det färre än 0,5 procent av de nyinträdande i systemet som gör ett aktivt val, sade Thaler till tidningen.

I intervjun säger Thaler också att "systemet med valfrihet inom svenska pensionssystemet håller på att avskaffa sig själv" och att "om det fortsätter som nu, kommer Sjunde AP-fonden bli helt dominerande".

– Det beror inte på politiska beslut, utan på att pensionsspararna föredrar att vara passiva.

Samtidigt resonerar Thaler kring att orsaken till Sjunde AP-fondens relativt höga avkastning beror på risktagning och att en ny finanskris skulle kunna göra att fonden gör stora förluster.

– Pensionsspararna känner nog inte till vilka risker som finns hos Sjunde AP-fonden. Om de visste mer, kunde detta påverka deras val, sade han till DN.

Richard H Thaler får priset för sitt bidrag till vad som kallas beteendeekonomi. Han har bland annat utvecklat teorin för vad som kallas mental bokföring, som förklarar hur människor förenklar finansiella beslut genom att skapa separata konton i sitt medvetande. Enligt teorin baseras enskilda beslut på dess effekt på dessa konton snarare än vilka effekter beslutet har på förmögenheten.

Han är verksam vid universitetet i Chicago, USA och har forskat inom beteendekonomi.

Den 72-åriga amerikanen har även med sin teori visat hur så kallad förlustaversion kan förklara varför vi värderar samma föremål betydligt högre när vi äger det än när vi inte gör det, enligt prismotiveringen. Detta fenomen kallar Thaler "ägandeeffekten".

Thaler har i sin forskning även visat hur konsumenternas känsla för rättvisa kan få företag att avstå från att höja priser trots att efterfrågan på en produkt eller tjänst ökar. Han utvecklade även, tillsammans med 2002 års pristagare Daniel Kahneman och med Jack Knetsch, ett experimentellt verktyg som kallades "diktatorspelet". Detta spel har använts för att mäta rättviseattityder i hundratals studier runt om i världen.

Han har också forskat kring varför det är så svårt att hålla nyårslöften och tagit fram modeller för hur man kan analysera problem med självkontroll. Detta arbete har bland annat fått användning inom modern psykologi och neurovetenskap när spänningen mellan långsiktig planering och kortsiktigt handlande ska beskrivas.

Slutsatsen är bland annat att människor ofta faller för kortsiktiga frestelser och överger långsiktiga intentioner, som att spara mer för ålderdomen eller leva ett hälsosammare liv.

"Thalers samlade bidrag har byggt en bro mellan ekonomiska och psykologiska analyser av beslutsfattande. Hans empiriska resultat och teoretiska insikter har varit avgörande för att skapa det nya och snabbväxande forskningsfältet beteendeekonomi, som haft ett djupgående inflytande på många områden av ekonomisk forskning och politik", skriver Kungliga Vetenskapsakademien i sin motivering.

Affärsvärlden TT

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom