Nordea: Centralbankerna kan börja röra sig bort från minusräntor

En lång period med svag tillväxt och låg inflation har fått allt fler centralbanker världen över att sänka sina styrräntor under noll. Ju längre styrräntorna varit negativa desto mer har bieffekterna kommit att debatteras och kanske blåser nu nya vindar - bort från minusräntor. Det skriver Nordeaanalytikerna Torbjörn Isaksson, Inge Klaver och Jan Størup Nielsen i en analys.
Nordea: Centralbankerna kan börja röra sig bort från minusräntor - FEDERAL-RESERVE-700_binary_6968993.jpg

“Inflationsmålspolitik som vi känner den under de senaste 25 åren är under press. Vi noterar en rörelse mot ökad flexibilitet, mindre strikt fokus på inflationen och en minskad benägenhet att använda negativa styrräntor, även om det är en gradvis förändring. Mycket tyder på att styrräntor kommer att förbli under noll ännu ett tag framöver”, skriver de.

De ser en ökad diskussion på senare tid kring de negativa effekterna av negativa styrräntor, som ökat risktagande och stigande tillgångspriser, liksom press på banksektorns lönsamhet. Sådana bieffekter kan visa sig direkt kontraproduktiva till de vad de negativa räntorna är tänkt att bidra till.

Dessutom debatteras det allt mer livligt om svaret på den envist låga inflationen verkligen är en än mer expansiv penningpolitik. Det finns också en debatt om att låga styrräntor i själva verket kan sänka den naturliga räntan i ekonomin.

“Förändringens vindar blåser i centralbankernas värld, men än så länge känns det mer som en bris än någon storm”, sammanfattar Nordeaanalytikerna.

De noterar att det mest tydliga exemplet på en centralbank som verkar ha gett upp negativa styrräntor är Riksbanken, som var bland de första att införa negativa räntor och som nu tydligt signalerat att de avser att höja styrräntan till noll. Skälet verkar vara en oro just för de negativa effekterna kring minusräntor eftersom inflation och tillväxt knappast talar för ett behov av räntehöjningar.

“Riksbankens senaste signaler indikerar att negativa räntor var enbart en tillfällig åtgärd och inte menat att vara för evigt”, skriver Nordeaanalytikerna.

Samtidigt noterar de att ECB faktiskt sänkte sin styrränta än längre under noll så sent som i september, så botten är kanske inte nådd ännu. Men debatten om de negativa bieffekterna av minusräntor växer även här och kan i framtiden komma att hindra mer lättnader i euroområdet, enligt Nordea.

I Danmark och Schweiz verkar synen på negativa räntor vara att det är en del av ett nytt normalläge, där man i Danmark infört olika makrotillsynsåtgärder för att dämpa effekterna av låga räntorna och anpassa ekonomin till just ett nytt normalläge med låga räntor. Även Japan syns vara fast i minusräntan.

I USA har däremot flera Fed-företrädare varit tydliga med att negativa räntor inte är något alternativ, även om Nordea tror att nästa lågkonjunktur kan bli ett test på detta.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.