Nordea

Nordea: Nya bankskatten ger mångmiljonsmäll

Nordea räknar med att utredningsförslaget om ny skatt på bank- och finanssektorn skulle öka bankens kostnader med runt 70 miljoner euro per år, runt 700 miljoner kronor, ifall det blir verklighet.
7 november 2016 17:16

”Baserat på 2015 års lönekostnader i Sverige, och baserat på det vi ser kommer att inräknas i förslaget, så ökar våra personalkostnader med 70 miljoner euro”, säger Rodney Alfvén, chef för investerarrelationer på Nordea, till Nyhetsbyrån Direkt.

Huruvida kostnadsökningen skulle landa på just nivån 70 miljoner euro påverkas bland annat av hur många anställda banken kommer att ha i Sverige och hur lönerna utvecklas, konstaterar IR-chefen.

Regeringen ser ut att sikta på att införa skatten från år 2018.

En investmentbank räknade för en tid sedan fram en bedömning om 88 miljoner euro för Nordeas del utifrån de medieuppgifter om förslaget som läckte ut och vissa siffror över personalkostnaderna. Enligt Nordea väntas kostnaden alltså dock snarare hamna runt 70 miljoner euro.

”Dels går det externt inte riktigt att se hur mycket lönekostnader vi har”, säger Rodney Alfvén och tillägger att skatten bara avser de lönekostnader där det inte finns moms.

”Det är inte alla våra lönekostnader, men det är i princip allting”, konstaterar han samtidigt.

Under måndagsförmiddagen offentliggjordes utredningsförslaget om en ny löneskatt för bank- och finanssektorn. Skatten föreslås totalt sett för sektorn hamna i intervallet 3,7 till 7,0 miljarder kronor årligen – troligen i den övre delen av intervallet, enligt utredaren.

Regeringen har motiverat utredningen med att en skatt på den finansiella sektorn behövs för att minska den skattefördel som sektorn kan antas ha till följd av att omsättning av finansiella tjänster är undantaget från moms.

Branschorganisationer och fackförbund inom bank- och finanssektorn har varnat för att en eventuell svensk löneskatt på sektorn skulle slå mot jobben. Siffran 16.000 förlorade jobb har förts fram av Bankföreningen med hänvisning till beräkningar från Copenhagen Economics.

Nordea
Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.