Nordea ser mörkare moln framöver

Ungefär vart femte år görs en större översyn av källor och metoder i nationalräkenskaperna och den 13 september publicerar SCB nya siffror för 1993 och framåt.

En förändring är att nivån på hushållens konsumtion höjs.

”Orsaken är framför allt ny information om hushållens turistande utomlands och om handelns marginaler, vilka båda har varit högre än vad tidigare beräkningar har visat. Konsumtionen höjs sannolikt för flera år varför utvecklingen från år till år av allt att döma revideras betydligt mindre”, skriver Torbjörn Isaksson.

Samtidigt justeras inte inkomsterna i samma omfattning, alltså sänks hushållens sparande.

”Vi har sedan länge framhållit att det finns en osäkerhet när det gäller hushållens sparande. En alternativ källa till sparandet är finansräkenskaperna. De baseras i huvudsak på information från finansiella institut och visar på ett betydligt lägre sparande under de senaste tio åren än nationalräkenskaperna”, skriver Isaksson.

Det verkar alltså ha varit en ännu starkare inhemsk konjunktur under senaste decenniet än vad som tidigare varit känt ”vilket sätter ytterligare perspektiv på Riksbankens mycket expansiva penningpolitik”.

”Än värre är att hushållen inte har någon buffert om det visar sig att hushållens egna finansiella sparande har legat nära noll”, skriver han.

Det innebär att ett försämrat läge på bostads- eller arbetsmarknaden inte kan balanseras med minskat sparande för att hålla uppe konsumtionen.

”Skulle läget på till exempel bostadsmarknaden försämras markant är det troligt att det egna finansiella sparandet stiger kraftigt, med minskad konsumtion och försvagning av den inhemsk efterfrågan som följd”, skriver Torbjörn Isaksson.