Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Nordeas vd Casper von Koskull: Dubbelmoral i penningtvättsfrågan

2019-04-30 15:23
Nordeas vd Casper von Koskull. Foto: Henrik Montgomery/TT

Det finns ett mått av dubbelmoral när det gäller misstänkt penningtvätt i Baltikum bakåt i tiden, enligt Nordeas vd Casper von Koskull.

– Normerna har ändrats, säger han, sedan Nordea satt av en miljard för att täcka befarade böter för penningtvätt.

Nordea straffas på börsen. Aktien faller med över fyra procent efter delårsrapporten för årets första kvartal.

Rapporten visar att Nordeas räntenetto, vad banken tjänar på skillnaden på in- och utlåningsräntor, pressas nedåt. Samtidigt stiger kostnaderna. Sammantaget blir det ett vinstras på 36 procent jämfört med motsvarande kvartal i fjol.

"Normerna har ändrats"

En avsättning för att täcka kostnader för penningtvättrelaterade ärenden på 95 miljoner euro (cirka 1 010 miljoner kronor) förklarar merparten av resultatmissen. En annan stor engångspost är den årliga resolutionsavgiften på 207 miljoner euro, som tas i kvartalet.

Casper von Koskull välkomnar den nya hårdare linjen mot penningtvätt som har vuxit fram i USA och EU på senare år.

– Det är rätt det vi gör nu, absolut rätt, säger han.

Men han påminner om att mycket av de misstänkta transaktioner som nu granskas, av myndigheter och i media, genomfördes under helt andra premisser.

– Jag tror att om man går tillbaka 10-15 år så välkomnade hela västvärlden de ryska pengarna som strömmade in. Alla de här pengarna var ju misstänkta transaktioner, skulle vi säga i dag. Sedan har normerna ändrats, säger han.

– Jag tror att det är lite dubbelmoral, när vi pratar om bakåt i tiden, tillägger han.

Han varnar för att debatten fastnar i vad som hänt och inte hänt och en korrigering av det i stället för att fokusera på vad som måste göras i framtiden.

Kräver artificiell intelligens

Nordea har inför den penningtvättsavsättning som nu görs, under åren 2016-2018, satsat cirka 7,5 miljarder kronor på att stärka banken när det gäller regelefterlevnad och riskhantering. Detta ger en stabil plattform att bygga vidare på enligt von Koskull, som efter stora utbildningssatsningar i banken nu främst tror att det blir teknikinvesteringar på området.

– Det här kräver mycket mer automatisering, robotik och artificiell intelligens, säger han.

Det är även viktigt att komma ihåg att penningtvättproblemet inte bara berör enskilda banker eller banksektorn utan samhället i stort, enligt von Koskull.

– Jag tror att det krävs förändringar i lagstiftningen om vi verkligen vill få bukt på det här, säger han.

Den avsättning som Nordea nu gör ska bland annat täcka befarade böter för brister i bankens arbete mot penningtvätt i Danmark. Nordeachefen säger samtidigt att det inom några veckor väntas besked från finländska myndigheter om det ska inledas en förundersökning mot Nordea för misstänkta penningtvättaffärer, som har anmälts av finansmannen Bill Browder.

TT: Har ni fått frågor om penningtvätt från myndigheter i USA?

– Alla myndigheter har en pågående dialog, konstant. Vi svarar på frågor och så vidare. Jag kan inte kommentera mer än det.

Reträtt från Baltikum

Nordea har liksom DNB och Danske Bank - men till skillnad från SEB och Swedbank - redan strategiskt beslutat om reträtt från den baltiska marknaden. Ett stort steg mot detta mål tas när Nordea säljer sin halva av baltiska Luminor Bank - delägd med norska DNB - till ett konsortium lett av det amerikanska riskkapitalbolaget Blackstone. Avyttringen ska enligt Nordeas plan ske i två steg.

De första 30 procenten skulle ha sålts redan i första halvåret i år. Det ser nu ut att dröja längre, men det har inte med penningtvättsproblematik att göra, enligt von Koskull.

– Det har att göra med att köparnas tillståndsansökan hos ECB har tagit lite längre tid, säger han.

TT: Finns det risk att Blackstone drar sig ur?

– Det finns inga tecken på det.

Affärsvärlden TT

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom