Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Norges kamp mot holländska sjukan

2013-08-27 12:59
Hushållens skulder i förhållande till disponibel inkomst i Sverige, Danmark, Norge, Finland och Tyskland till och med år 2011. Foto: Källa: Eurostat/SCB

Det svarta guldet fortsätter att gynna Norges ekonomi. Men i kampen för att undgå att drabbas av den så kallade holländska sjukan dyker ett annat problem upp: hushållens skuldbörda.

Holländska sjukan är ett begrepp som myntades av The Economist 1977. Uttrycket kom till i efterdyningarna till Nederländernas stora gasfynd: upptäckten av Groningen-fältet 1959.

Följden av råvarufyndet blev att arbetskraften strömmade över från övriga sektorer till den boomande gassektorn. Det medförde att lönerna ökade och priserna på inhemska varor likaså. Landets rikedomar ledde till att valutakursen pressades upp och att landet tappade konkurrenskraft på övriga exportområden och tillverkningen flyttade utomlands. När råvaran senare sinade fanns det inga ben att stå på.

Norge upptäckte sina första oljefyndigheter 1969 och än har inte oljelagren sinat. Senaste jättefyndet med Johan Sverdrup-fältet 2010 talar för fortsatta oljepengar för Norge. Landets ökade oljeintäkter står idag för cirka hälften av exporten och närmare en fjärdedel av den norska bruttonationalprodukten.

Oljepengarna har också spätt på välståndet i landet. De kraftiga löneökningarna, där meddellönen 2011 låg på cirka 41 000 svenska kronor, har gjort det svårare för exportbolagen att konkurrera med utländska aktörer. Bland annat har det fått redarkungen John Fredriksen att flytta shippingjätten Frontline utomlands.

- Vi måste konkurrera och har inte något val, sade Fredriksen till norska TV2 om flytten.

För att öka konkurrenskraften för norska exportföretag och bevara handelsbalansen och undvika den holländska sjukan försöker landet hålla kronkursen nere. Så när Norges bank lämnade räntan oförändrad på 1,25 procent i juni 2013 med 50 procents chans/risk för ytterligare en räntesänkning i höst började den norska kronan falla. Nästa räntemöte hålls den 19 september.

När sedan den norska BNP-siffran för det andra kvartalet 2013 presenterades i förra veckan föll kronkursen ytterligare till den lägsta nivån på nio år. Vid klockan 10.30 svensk tid på tisdagen stod norska kronan i cirka 1,08 svenska kronor.

De låga räntorna för dock med sig ett annat problem: kraftigt ökande bostadspriser och med det ett ökande skuldberg. Precis som i Sverige har hushållens skuldbörda ökat, men i Norge är den betydligt högre än här hemma. Enligt DNB:s beräkningar når de norska hushållens skuldsättning 200 procent av den disponibla inkomsten redan innan året är slut.

Ytterligare en effekt på det norska kronraset är att Oljefondens vinst ökar. Oljefondens vinstökning beror på att fonden uteslutande investerar i utländsk valuta. När den norska kronan faller ökar därmed Oljefondens värde. Om den norska kronkursen skulle hålla sig runt dagens låga nivå fram till årsskiftet har kronraset gett den norska regeringen cirka 15 miljarder norska kronor i extra handlingsutrymme.

Hittills i år har den norska kronan tappat cirka 8 procent i värde gentemot de 35 valutor som oljefonden handlar med, enligt beräkningar som dn.no har gjort.

Men om norska regeringen öppnar plånboken och spenderar mer pengar på att stötta den inhemska ekonomin leder det till en starkare valuta. Och ökar kronans värde drabbar det exporten och tar Norge tillbaka till grundproblematiken som i värsta fall kan leda till den holländska sjukan.

Ola Söderlind

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom