OECD: Kan få allvarliga konsekvenser för den globala tillväxten

Riskerna mot de globala tillväxtprognoserna ligger tydligt på nedsidan. Oron för förverkligandet av riskerna kan tynga förtroendet vilket i sig dämpar investeringar och handel. Riskerna kommer från ytterligare handelshinder, policyosäkerhet och fortsatt dämpad tillväxt i Europa, en hård brexit, kraftigare inbromsning i Kina och förnyad omprissättning på de finansiella marknaderna. Det skriver OECD, industriländernas ekonomiska samarbetsorganisation, i vårprognosen, Economic Outlook, som presenterades på tisdagen.
OECD: Kan få allvarliga konsekvenser för den globala tillväxten - jose-angel-gussia-oecd-700_binary_6950677.jpg

Fortsatt osäkerhet om handeln fortsätter att tynga sentimentet. Högre handelshinder minskar levnadsstandarden för konsumenterna och ökar produktionskostnaderna för företagen.

Prognoserna antar att de höjda tullar som USA och Kina genomfört bibehålls men har inte tagit hänsyn till det som annonserades i maj, eller eventuella ytterligare åtgärder. Dessa utgör betydande risker.

De åtgärder som redan införts har redan börjat att dämpa tillväxten och bidragit till högre inflation. I USA och Kina väntas BNP år 2021 vara 0,2-0,3 procent lägre på grund av åtgärderna, medan världshandeln dämpats med 0,4 procent. USA-inflationen väntas dras upp med 0,2 procentenheter i år och nästa år.

De åtgärder som annonserades i maj (höjda USA-tullar på varor för 200 miljarder dollar och höjda Kina-tullar på varor för 60 miljarder dollar) adderar till dessa effekter om de bibehålls. De kan minska BNP i USA och Kina med ytterligare 0,2-0,3 procent i snitt till 2021 och 2022, och USA-inflationen upp ytterligare 0,3 procentenheter 2020. Det skulle därmed dubblera effekterna från åtgärderna under 2018.

I ett hypotetiskt scenario där USA och Kina inför 25 procents tull på alla varor mellan länderna, från juli i år, är de kortsiktiga kostnaderna klart högre och bredare. Den globala handeln skulle vara cirka 1 procent lägre 2021 än annars, med importvolymerna 2 procent lägre i USA och Kina. BNP skulle vara 0,6 procent lägre i USA och 0,8 procent lägre i Kina.

”Nära handelspartners skulle också börja att påverkas allvarligt, då efterfrågan minskar på två viktiga exportmarknader”, skriver OECD.

Denna osäkerhet skulle också påverka investeringarna negativt, och om riskpremierna stiger globalt så kan global BNP ligga 0,7 procent lägre år 2021 jämfört med basscenariot och den globala handeln ha minskat med 1,5 procent.

Det finns även en risk för att fler åtgärder som träffar andra länder införs senare under 2019. Det gäller inte minst biltullar, som skulle få omfattande följder för gränsöverskridande värdekedjor, särskilt i Europa.

”Sådana åtgärder kan ge betydligt ökade kostnader till tullhöjningarna som införts hittills och på ett allvarligt sätt påverka företagens investeringsplaner runt om i världen”, skriver OECD.

OECD noterar även att prognoserna bygger på en mjuk brexit, men om det blir en hård brexit, utan avtal, skulle utsikterna försämras betydligt. Om Storbritannien till fullo skulle återgå till WTO-regler skulle BNP vara 2 procent lägre jämfört med huvudscenariot. Effekten kan bli än värre om gränsövergångar försvåras och/eller de finansiella marknaderna reagerar negativt.

Vad gäller Kina är huvudantagandet att policyåtgärderna får effekt och stöttar tillväxten, men risken finns att de blir mindre effektiva än väntat.

”En kraftig och oväntad inbromsning i Kina skulle ha betydande allvarliga konsekvenser för den globala tillväxten och handeln givet ökade handels- och finansiella länkar som Kina nu har mot omvärlden”, skriver OECD.

Till exempel skulle en oväntad inbromsning med 2 procentenheter i den inhemska efterfrågetillväxten i Kina under två år minska global BNP-tillväxt med 0,4 procentenheter årligen. Riskpremierna kan stiga globalt och öka kapitalkostnaderna. Effekterna skulle också kunna förvärras om centralbankerna inte har möjlighet att agera genom ett numera begränsat policyutrymme, skriver OECD.

OECD noterar även nedåtrisker för den globala tillväxten från fortsatt hög privat skuldsättning och försämrad kreditkvalitet. Även om räntorna väntas vara låga längre så har den ökade skuldsättningen höjt riskerna för betalningsproblem i spåren av en global inbromsning.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Invesco
Annons från Trapets