Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Oljepriset stiger efter upptrappningen i Mellanöstern

2019-06-20 08:52
Foto: Science Photo Library/TT

Irans jemenitiska allierade, huthi-milisen, uppger sig ha genomfört nya attacker mot Saudiarabien och Irans revolutionsgarde säger sig ha skjutit ned en amerikansk drönare. Oljepriset tog ny fart av den ökade spänningen på torsdagsmorgonen.

Upptrappningen i Mellanöstern fortsatte efter att iranska revolutionsgardets nyhetssajt, Sepah, uppgett att den amerikanska drönare som ska ha skjutits ned är en Northrop Grumman-tillverkad RQ-4 Global Hawk.

"Den sköts ned när den trädde in över Irans luftrum", skriver det revolutionsgardistiska nyhetsmediet.

Det amerikanska centralkommandot har förnekat att sådana drönare fanns över Iran vid den aktuella tidpunkten. Gällande den påstådda attacken i Saudi sade sig amerikanska myndigheter "vara medvetna om rapporter", enligt Reuters.

Nya fynd av amerikanska marinutredare gällande bombningarna av oljetankfartyg i regionen har åter pekat mot att Iran ska ha legat bakom genom att förse fartygen med så kallade sugminor.

Anspänningen i regionen har på senare tid ökat sedan USA:s president Donald Trump rev det så kallade kärnavtalet, som erbjöd ekonomiska lättnader för Iran, och i stället införde sanktioner mot landets oljesektor. Attackerna mot oljeinfrastruktur har inträffat efter att Donald Trump beslutat att inte ge flera av Irans största oljeexportkunder fortsatta uppskov att köpa Irans olja.

Upptrappningen ägde även rum på amerikansk mark under onsdagskvällen, då Trumpadministrationen inför USA:s kongress hävdade förekomsten av "alarmerande bevis" för kopplingar mellan Iran och terrornätverket Al Qaida.

Påståendet har mötts med skepsis och påpekanden om att argumenterande utrikesministern Mike Pompeo och nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton, båda ansedda Iranhökar, är ute efter politisk grund att slå till mot Iran med krigsmakt.

Sedan 2001 har kongressen tillåtit krigföring mot just Al Qaida, som låg bakom terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001, vilket New York Times källor kopplar till påståendet från Vita huset.

"De vill hitta ett argument för att låta presidenten göra vad han känner för utan att gå till kongressen och anser att kongressbeslutet från 2001 auktoriserar krigföring med Iran", sade Virginia-demokraten Tim Kaine.

Terrorsekten Al Qaidas religiösa status är dess grundare, Usama bin Ladin, som var en djupt troende sunnimuslim och född i ärkefiendelandet Saudiarabien. Det finns dock en samarbete mot USA mellan shiamuslimska Iran och Talibanerna, den afghansk-pashtunska sunnimuslimska terrorsekt vars härbärgerande av Usama bin Ladin ledde till USA:s invasion av Irans grannland Afghanistan 2001, ett krig som ännu inte har nått sin slutpunkt.

Oljepriset rusade 3 procent under onsdagens tidiga timmar. Irans jemenitiska allierade, huthi-milisen, uppger sig ha genomfört nya attacker mot Saudiarabien och Irans revolutionsgarde säger sig ha skjutit ned en amerikansk drönare. Oljepriset tog ny fart av den ökade spänningen på torsdagsmorgonen.

Upptrappningen i Mellanöstern fortsatte efter att iranska revolutionsgardets nyhetssajt, Sepah, uppgett att den amerikanska drönare som ska ha skjutits ned är en Northrop Grumman-tillverkad RQ-4 Global Hawk.

"Den sköts ned när den trädde in över Irans luftrum", skriver det revolutionsgardistiska nyhetsmediet.

Det amerikanska centralkommandot har förnekat att sådana drönare fanns över Iran vid den aktuella tidpunkten. Gällande den påstådda attacken i Saudi sade sig amerikanska myndigheter "vara medvetna om rapporter", enligt Reuters.

Nya fynd av amerikanska marinutredare gällande bombningarna av oljetankfartyg i regionen har åter pekat mot att Iran ska ha legat bakom genom att förse fartygen med så kallade sugminor.

Anspänningen i regionen har på senare tid ökat sedan USA:s president Donald Trump rev det så kallade kärnavtalet, som erbjöd ekonomiska lättnader för Iran, och i stället införde sanktioner mot landets oljesektor. Attackerna mot oljeinfrastruktur har inträffat efter att Donald Trump beslutat att inte ge flera av Irans största oljeexportkunder fortsatta uppskov att köpa Irans olja.

Upptrappningen ägde även rum på amerikansk mark under onsdagskvällen, då Trumpadministrationen inför USA:s kongress hävdade förekomsten av "alarmerande bevis" för kopplingar mellan Iran och terrornätverket Al Qaida.

Påståendet har mötts med skepsis och påpekanden om att argumenterande utrikesministern Mike Pompeo och nationelle säkerhetsrådgivaren John Bolton, båda ansedda Iranhökar, är ute efter politisk grund att slå till mot Iran med krigsmakt.

Sedan 2001 har kongressen tillåtit krigföring mot just Al Qaida, som låg bakom terrorattackerna mot World Trade Center och Pentagon den 11 september 2001, vilket New York Times källor kopplar till påståendet från Vita huset.

"De vill hitta ett argument för att låta presidenten göra vad han känner för utan att gå till kongressen och anser att kongressbeslutet från 2001 auktoriserar krigföring med Iran", sade Virginia-demokraten Tim Kaine.

Terrorsekten Al Qaidas religiösa status är dess grundare, Usama bin Ladin, som var en djupt troende sunnimuslim och född i ärkefiendelandet Saudiarabien. Det finns dock en samarbete mot USA mellan shiamuslimska Iran och Talibanerna, den afghansk-pashtunska sunnimuslimska terrorsekt vars härbärgerande av Usama bin Ladin ledde till USA:s invasion av Irans grannland Afghanistan 2001, ett krig som ännu inte har nått sin slutpunkt.

Oljepriset rusade 3 procent under onsdagens tidiga timmar.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom