Rapporterna från storbankerna på väg

Försämrad lönsamhet, Riksbankens minusränta, kostnader kopplade till misstänkt penningtvätt och hård konkurrens från utmanare på bolånemarknaden är några faktorer bakom utvecklingen.

Inom loppet av 24 timmar rapporterar Sveriges fyra storbanker sina delårsresultat. Först ut klockan 06.30 på onsdag blir sorgebarnet Swedbank, vars aktie har rasat med 28 procent sedan årsskiftet till följd av avslöjandet om omfattande problem med misstänkt penningtvätt i Baltikum.

Därefter följer med några minuters mellanrum rapporterna från SEB och Handelsbanken, medan Nordea har valt att redovisa sitt kvartalsresultat kl 06.30 på torsdag morgon.

Minusräntan kostar pengar

Riksbankens minusränta innebär en jättekostnad för bankerna. Bankerna har överskottslikviditet på många miljarder i sina system som måste placeras någonstans, vilket till följd av minusräntan kostar pengar – i genomsnitt beräknas priset till lite drygt 0,2 procent.

Detta är en tung post, som kan bli ännu tyngre att bära för bankerna om Riksbanken på torsdag – som de flesta räknar med – tar bort en räntehöjning ur prognosen kring årsskiftet. Etter värre blir det därefter, om konjunkturnedgången håller i sig och Riksbanken fortsätter sänka styrräntan. Ned till minus 0,75 tror vissa bedömare är möjligt.

Inför delårsrapporterna har både Handelsbanken och Nordea utlovat en godispåse till hugade analytiker i form av uppdaterade finansiella mål. Antagligen blir det mest sura karameller i påsen.

Justeringarna kommer sedan Swedbank redan i samband med kvartalsrapporten i somras sänkte sin utdelning till 50 procent av vinsten, mot tidigare 75 procent. Swedbanks dåvarande tillförordnade vd Anders Karlsson hänvisade då till ett pressat läge på ränte- och valutamarknaden och nya kapitalkrav – faktorer som gäller hela banksektorn.

Har erkänt brister

Swedbank har trots att man i praktiken erkänt brister i hanteringen av penningtvätt ännu inte velat sätta av några pengar för att täcka potentiella böter i kölvattnet på skandalen, som rullades upp efter SVT Uppdrag gransknings avslöjande i februari. Skandalen tvingade först bort vd Birgitte Bonnesen och kort därefter även styrelseordförande Lars Idermark. Sedan dess har flera andra tjänstemän i banken sparkats på grund av skandalen.

Tidigt 2020 hotar ett beslut om en sanktionsavgift för Swedbank från Finansinspektionen (FI). Det skulle kunna sluta med en mångmiljardsmäll. Taket går antingen vid en tiondel av Swedbanks omsättning – eller, om det skulle vara ett högre belopp, två gånger den vinst banken gjort på de regelvidriga transaktionerna.

Det som oroar investerare är dock inte eventuella svenska böter, utan att det ovanpå detta kan bli betydligt tyngre sanktioner från USA.

Swedbank, som numera leds av Jens Henriksson som vd med den tidigare statsministern Göran Persson som ordförande, har budgeterat kostnaderna för att hantera penningtvättmisstankarna till en miljard kronor per år. Det handlar om allt från konsult- och advokaträkningar till en ny enhet på banken för att hantera misstänkt ekonomisk brottslighet och en omfattande intern undersökning av misstänkta transaktioner som fortfarande pågår.

Antas kosta mer än beräknat

Men mycket talar för att det blir mer än så i år, enligt Andreas Håkansson, bankanalytiker på konkurrenten Danske Bank.

– Det kan bli 300-500 miljoner mer i penningtvättrelaterade kostnader än den miljard de hittills sagt sig räkna med, säger han.

Han räknar även med att SEB kan komma att behöva börja räkna på betydande kostnader relaterade till regelefterlevnad och misstänkt penningtvätt.

Ett hot om kännbara USA-sanktioner föreligger även för Andreas Håkanssons arbetsgivare Danske Bank, som hösten 2018 rapporterade att banken hade identifierat en historiskt stor penningtvätthärva i en filial i Tallinn med misstänkta transaktioner för 200 miljarder euro (cirka 2|140 miljarder kronor).