Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Riksbanken: Detta är den största risken i svensk ekonomi

2019-05-22 08:43
Stefan Ingves. Foto: Johan Jeppsson/TT, Anders Wiklund/TT

Hushållens höga skuldsättning fortsätter att utgöra den största risken i svensk ekonomi, och för att komma till rätta med de grundläggande orsakerna är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken. Det framgår av ett pressmeddelande med anledning av Riksbankens stabilitetsrapport.

Riksbanken konstaterar att hushållens skulder har ökat under lång tid och hushållen är idag högt skuldsatta, både i ett historiskt perspektiv och i internationella jämförelser.

Det innebär att hushållen är känsliga för förändringar som påverkar deras ekonomi, som exempelvis stigande räntor, ökande arbetslöshet och fallande bostadspriser. Sedan i höstas har dock ökningstakten i utlåningen till hushåll med bostäder som säkerhet dämpats något.

"Sammantaget växer nu skulderna i ungefär samma takt som hushållens inkomster. Lägre bostadspriser och det skärpta amorteringskravet har bidragit till att nya bolånetagare amorterar mer, och belånar sig mindre i förhållande till sina inkomster, jämfört med året innan", skriver Riksbanken.

Men de grundläggande problemen med hushållens skulder kvarstår och hänger ihop med bostadsmarknadens funktionssätt. Bostadsmarknaden fungerar dåligt och skattesystemet är inte väl utformat ur ett finansiellt stabilitetsperspektiv. Därför är det angeläget med åtgärder inom bostads- och skattepolitiken för att hantera obalanserna mellan utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden.

Det finns även sårbarheter och risker i det svenska banksystemet, framför allt dess storlek, koncentration, sammanlänkning, begränsade kapitalnivåer och, i vissa avseenden, låga motståndskraft mot likviditetsrisker.

De strukturella sårbarheterna i banksystemet gör det angeläget att bankerna har tillräckligt mycket kapital och likviditet. Bankerna behöver öka sitt kapital i förhållande till sina totala tillgångar och Finansinspektionen bör införa ett bruttosoliditetskrav på 5 procent.

Bankerna finansiering via kortfristiga skulder i utländsk valuta bidrar till att öka sårbarheterna. De penningtvättsutredningar som pågår i svenska banker skulle också kunna påverka förtroendet för bankerna och på så vis försämra deras möjligheter till finansiering.

De största riskerna i omvärlden är den pågående handelskonflikten mellan USA och flera andra länder, de strukturella problemen i den europeiska banksektorn, problemen med svaga offentliga finanser i flera europeiska länder och Brexit.

Riksbankens övervakning visar att den finansiella infrastrukturen överlag fungerar bra i dagsläget, men motståndskraften mot finansiella risker behöver öka.

Cyberrisker ses idag också som en av de största riskerna mot det internationella finansiella systemet och dess deltagare.

"Det är av största vikt att myndigheter, banker och finansiella infrastrukturföretag arbetar med att förebygga cyberhot i sina system", skriver Riksbanken.

Beträffande internationella risker, som kan hota den finansiella stabiliteten i Sverige, bedömer Riksbanken är bilden är relativt oförändrad jämfört med i höstas. Den globala konjunkturen är fortsatt god även om tillväxten väntas dämpas framöver, något som i sin tur har bidragit till förväntningar om låga räntor under en ännu längre tid

Den pågående handelskonflikten mellan USA och flera andra länder fortsätter dock att skapa osäkerhet kring utsikterna för världshandeln. Samtidigt kvarstår osäkerheten kopplad till strukturella problem i flera länder i euroområdet, bland annat låg lönsamhet i banksektorn och svaga offentliga finanser (exempelvis i Italien).

Efter att EU gett Storbritannien mer tid att besluta om ett utträdesavtal har hanteringen av de ekonomiska och finansiella effekterna av brexit skjutits på framtiden, men osäkerheten består.

"För svenskt vidkommande har det varit viktigt att svenska banker även fortsättningsvis får tillgång till brittisk infrastruktur, eftersom en stor del av deras räntederivat clearas i Storbritannien. Därför är det positivt att brittiska och europeiska myndigheter har vidtagit åtgärder för att finansiella institut inom EU ska ha fortsatt tillgång till clearingtjänster i Storbritannien, åtminstone på kort sikt", skriver Riksbanken

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom