Riksbanken kan skjuta fram höjning

Inflationsspöket har gömt sig. Flera bedömare tror därför inte det blir någon räntehöjning alls i år.
Riksbanken kan skjuta fram höjning - stefan-ingves-700_binary_6956178.jpg

Och inför Riksbankens besked på torsdag kan signalen därför bli något mer avvaktande.

Konjunkturen och inflationen, och i viss mån hur Europeiska centralbanken agerar, är de avgörande faktorerna till varför SEB:s och Nordeas ekonomer inte tror att styrräntan kommer att höjas i år. Höjningen kommer först nästa år och därefter i betydligt långsammare takt än vad Riksbanken säger, enligt deras bedömning.

– Inflationen blir inte tillräckligt hög för det. Och konjunkturen är så pass dämpad att det inte blir någon höjning i år, säger Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson.

Lägre inflation

Riksbanken höjde räntan strax före jul, vilket var första gången på flera år. Räntan ligger fortsatt kvar på minus och signalen framåt har varit att det kommer en höjning till andra halvåret i år och därefter ytterligare två höjningar per år. Men många ifrågasätter nu att det blir så, bland annat eftersom inflationen är lägre än Riksbankens egna prognoser.

– Riksbanken behöver göra en betydande sänkning av inflationsprognosen och räntebanan, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

– Jag tror de kommer att signalera en räntehöjning i oktober, snarare än september, fortsätter hon.

Men det är ett osäkert läge. Bland ränteaktörerna i stort är bedömningen 50-50 att det blir en höjning i år, enligt prissättningen på penningmarknaden.

Sedelpressen

Ytterligare en osäkerhet är hur Riksbanken kommer att hantera sitt berg av statsobligationer. Banken har i praktiken köpt upp mer än halva den svenska statsskulden, allt för att under årens lopp försöka få upp inflationen genom att få ut mer pengar i omlopp i samhället, en slags sedelpress. Riksbankschef Stefan Ingves har lovat besked nu vid aprilmötet.

Både Elisabet Kopelman och Torbjörn Isaksson är inne på att Riksbanken kommer att återinvestera stora delar av de statsobligationer som förfaller framöver, det vill säga att i viss mån fortsatt hålla sedelpressarna vid liv. En förmodad effekt när Riksbanken så sakteliga planerar minska sitt obligationsinnehav blir en slags indirekt räntehöjning.

– Det kommer att påverka de långa räntorna i första hand, säger Torbjörn Isaksson.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Trapets
Annons från Invesco