Penningpolitik
Riksbanken: Penningpolitikens handlingsutrymme minskar
“I och med detta har samspelet mellan penning- och finanspolitiken också kommit upp på agendan, inte minst när det gäller hur en framtida konjunkturnedgång ska kunna hanteras”, skriver han.
Björn Lagerwall noterar att synen på ramverket för stabiliseringspolitiken delvis har ändrats i Sverige och flera andra länder efter finanskrisen. Tidigare var bedömningen att penningpolitiken skulle spela huvudrollen för att dämpa svängningarna i ekonomin, medan finanspolitiken skulle ha en mer passiv roll.
Baserat på de senaste årens forskning och diskussion ser Björn Lagerwall två huvudsakliga orsaker till den ändrade synen:
1, Det globala ränteläget har fallit under en längre tid. Det har minskat penningpolitikens handlingsutrymme, samtidigt som det kan ha ökat utrymmet för finanspolitiken att stimulera ekonomin, utan att äventyra hållbarheten i de offentliga finanserna.
2, Nya empiriska studier tyder på att hushållens konsumtion kan påverkas i betydande utsträckning även av tillfälliga finanspolitiska åtgärder – en effekt som kan vara större än man tidigare trott.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.