ISK
Så drabbas ISK-sparare av skattehöjningen
Storleken på statslåneräntan per den 30 november bestämmer skattesatsen för ett ISK och kapitalförsäkringar året därpå.
Den 30 november 2014 var statslåneräntan 0,9 procent. På den uträknade schablonintäkten dras sedan en skatt på 30 procent. Därmed blev skattesatsen för innevarande år 0,27 procent (0,9 x 30 procent).
På fredagen kom dock beskedet att regeringen föreslår höjd beskattning på ISK och kapitalförsäkringar. Bland annat vill regeringen sätta en bottennivå på 1,25 procent av kapitalunderlaget. Det innebär att skattesatsen aldrig blir lägre än 0,375 procent (1,25 x 30 procent).
Förslaget innebär också ett påslag på 0,75 procentenheter på statslåneräntan – om den landar på 0,5 procent eller högre per den sista november, varje år framöver.
Vad motsvarar då höjningen i kronor räknat? Det beror förstås på hur mycket pengar som ligger i en ISK eller kapitalförsäkring.
En genomsnittlig kund hos nätbanken Nordnet har cirka 300 000 kronor i sparat kapital. Låt oss anta att hela summan har placerats i en ISK.
Med nuvarande regler skulle det innebära en skatt på 810 kronor för 2015 (300 000 kr x 0,27 procent). Efter regeländringen skulle skatten ha blivit 1 485 kronor (300 000 kr x 1,65 procent x 30 procent). Det är 675kronor mer och motsvarar en skattehöjning med drygt 83 procent.
För att en investerare ska tjäna på att ha pengarna i en ISK i stället för i en vanlig depå måste avkastningen, enligt Affärsvärldens beräkningar, uppgå till minst 1,25 procent per år.
Om den egna ISK-portföljen skulle falla i värde måste skatten likväl betalas. Ett underskott i en vanlig depå ger däremot en skattereduktion på 30 procent, vid en försäljning.
Idag finns 950 000 investeringssparkonton med sammanlagt 260 miljarder kronor på, enligt Finansdepartementet.
Om förslaget blir verklighet träder den nya skattehöjningen i kraft den 1 januari 2016.
nullnull
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.