Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

SBAB: Riksbankens analys är onyanserad

2019-05-22 13:17
Robert Boije. Foto: SBAB

I Riksbankens stabilitetsrapport som publicerades i dag kunde man se att hushållens höga skulder återigen anses vara den största risken i svensk ekonomi. Robert Boije, chefsekonom på SBAB, anser att det är positivt att de tar upp den finansiella stabiliteten, men tycker att rapporten borde vara mer allsidig och presentera fler faktorer.

Det är enligt Robert Boije problematiskt att Riksbanken lägger stor vikt vid skuldkvoten, eftersom det kan vara ett missvisande mått på riskerna med hushållens skuldsättning. Det finns andra punkter som borde lyftas fram anser han.

– Riksbankens rapport beaktar inte trendmässigt fallande realräntor, stigande tillgångsvärden eller hushållens räntebetalningsförmåga. Realräntorna i Sverige har sjunkit trendmässigt de senaste 25–30 åren. Strukturella faktorer talar för att räntorna kommer att förbli låga under överskådlig framtid. Med varaktigt låga räntor är det naturligt att bolåneskulderna, liksom bostadspriserna, är höga som andel av hushållens disponibla inkomster. Priserna på småhus i Sverige har sedan mitten av 1990-talet ökat mindre än vad som kan förklaras enbart av den trendmässiga nedgången i de långa reala bostadsräntorna, säger han i en ett pressmeddelande.

– Riksbanken säger att skattesystemet bidrar till att öka hushållens skulder och skuldkvoten sett till kombinationen av den kommunala fastighetsavgiften och ränteavdragen. Det är riktigt men det är inte skuldkvoten som är avgörande utan hushållens räntebetalningsförmåga. Såväl Riksbanken som Finansinspektionen menar att en hög skuldkvot riskerar att leda till att hushållen drar ned sin konsumtion kraftigt i en lågkonjunktur. Det är förstås vanligt att konsumtionen sjunker i en lågkonjunktur. Till skillnad från andra länder som hamnat i trubbel med kraftigt fallande konsumtion i en lågkonjunktur efter kraftigt ökande bostadspriser och bolåneskulder, t.ex. Danmark, Storbritannien och USA, har vi i Sverige inte haft någon bolånefinansierad överkonsumtion. Det, visar forskningen, är den centrala faktorn till kraftigt minskad privat konsumtion vid fallande bostadspriser. Sverige har också, till skillnad från dessa länder, under många år haft ett mycket högt hushållssparande vilket utgör en buffert mot fallande konsumtion, säger Robert Boije.

Robert Boije säger att det är logiskt att se över nettobeskattningen av bostäder av strukturella och offentlig-finansiella skäl, men att göra det av finansiella stabilitetsskäl är inget starkt argument. Han tror att en kraftig och snabb avveckling av ränteavdragen kommer att resultera i att bostadspriserna faller en hel del men även öka belåningsgraden i stocken av bolån.

– Det här skulle i närtid utgöra ett betydligt större problem för den finansiella stabiliteten i Sverige än det problem dagens ränteavdrag påstås utgöra.

Det stämmer att införandet av amorteringskravet har påverkat tillväxten i hushållens skuld negativt, anser han. Men amorteringskravet ger incitament att ersätta en del av bolånet med blancolån och det medför också att hushållen på kort sikt blivit mer kreditransonerade, och det kan skapa problem.

– Data visar att blancolånen har ökat kraftigt de senaste åren, vilket införandet av amorteringskravet högst sannolikt har bidragit till. Amorteringskravet i kombination med ökade blancolån bidrar, åtminstone på kort sikt, till mer och inte mindre räntekänsliga hushåll. Det är problematiskt om vi snart går in i en lågkonjunktur och i synnerhet med negativ eller låg reporänta. Amorteringskravet har därför åtminstone på kort sikt troligen rakt motsatt effekt jämfört med det avsedda, säger Robert Boije.

Nada Razooq

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom