Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

SHB:s chefsekonom: Grekland lämnar euron

2012-04-27 12:15
Jan Häggström, ?chefsekonom på Svenska Handelsbanken. Foto: Joakim Braun/Affärsvärlden

Handelsbankens chefsekonom Jan Häggström anser att det bara är en tidsfråga innan Grekland lämnar eurosamarbetet.

Merparten av den svenska inbromsningen är troligen över, men det syns inga tillräckligt starka drivkrafter som på kort sikt kan lyfta Sverige ur lågkonjunkturen, trots stark tillväxtpotential.

Det skriver Handelsbanken i en konjunkturprognos på fredagen.

- Vi räknar med en gradvis accelererande efterfrågan, men prognosen är fortsatt svag BNP-tillväxt 2012. Därför blir det heller inte någon vändning på arbetsmarknaden, säger Jan Häggström, chefekonom, i en kommentar.

Handelsbanken räknar med att mjuk penningpolitik ger skjuts åt återhämtningen, som så småningom genererar tillväxt över den trendmässiga. Regeringen antas dock förbli försiktiga på kort sikt, varför finanspolitiska stimulanser dröjer och enligt Handelsbanken är penningpolitiken sannolikt otillräcklig för att på egen hand minska den höga arbetslösheten.

Handelsbanken spår att BNP i Sverige ökar med kalenderjusterade 0,6 procent i år och 1,9 procent nästa år. I sin förra prognos, i december, spådde Handelsbanken en BNP-tillväxt på 1,4 i år och 2,0 procent nästa år.

Reporäntan väntas ligga på 1,25 procent om sex månader, 1,25 procent om ett år, 1,50 procent om två år och 1,75 procent om tre år.

Jan Häggström konstaterade vid en pressträff att problemen i södra Europa fortsätter att förvärras, vilket kommer att kräva nya kraftfulla åtgärder från regeringarna, euroområdet och ECB, men dessa problem är inte tillräckliga för att på allvar hota den globala ekonomin.

För Sveriges del tyder inkommande information på att "vi kan ha lämnat svagheterna bakom oss". Jan Häggström konstaterar att bankens BNP-prognos för 2012 visserligen är svag, men det beror till stor del på baseffekter och den ekonomiska aktiviteten väntas kunna tillta gradvis framöver.

Eftersläpande faktorer och stark produktivitet i de sektorer som drar upp ekonomin gör dock att arbetslösheten väntas stiga ytterligare, vilket i kombination med ytterligare lägre ECB-ränta kan förmå Riksbanken att sänka styrräntan med ytterligare 0,25 procentenheter. Handelsbanken tror dock inte att en ny Riksbankssänkning blir aktuell redan i juli, snarare senare i höst.

Men om Handelsbanken ser en förhållandevis gynnsam utveckling för den globala och den svenska ekonomin ser det fortsatt än värre ut i de så kallade Pigs-länderna. Jan Häggström riktade fokus främst mot Spanien, där regeringen visserligen arbetar hårt med saneringsåtgärder, men där de ändå har oddsen emot sig.

Den spanska bostadsbubblan har ännu mycket luft kvar i sig, bostadspriserna har sjunkit betydligt långsammare än de gjorde i Irland, och fortsatt kraftigt stigande arbetslöshet, högre boräntor och mindre generösa skatteavdrag är faktorer som talar för svag efterfrågan på bostäder och vikande priser

Handelsbanken konstaterar också att Spaniens centralbank har uppmuntrat spanska banker att sälja av fastighetsinnehav, som uppskattas till över 1 miljon bostäder.

Fallande bostadspriser sätter också ytterligare press på de spanska bankerna, vars finansieringskostnader redan överstiger ränteintäkterna på tidigare utfärdade bostadslån. I Handelsbankens prognoser stiger problemlånen i de spanska bankerna till över 10 procent, från redan höga 8 procent. Givet att utlåningen uppgår till 200 procent av BNP innebär de att de dåliga lånen kommer att motsvara 20 procent av BNP, eller omkring 200 miljarder euro.

För att undvika en fortsatt negativ spiral, där sjunkande bostadspriser leder till att bankerna tvingas bromsa utlåningen och därmed hämma den ekonomiska aktiviteten anser Jan Häggström att problemkrediterna måste lyftas ur bankerna till en separat enhet, en "bad bank". Problemet är att staten knappast har kapacitet att finansiera detta, vilket innebär att det kan bli en fråga för euroområdet, eventuellt med stöd av IMF.

Jan Häggström anser vidare att ECB ännu har kapacitet att åtminstone mildra problemen, och Handelsbanken räknar med att refiräntan kommer att sänkas med ytterligare två gånger 25 punkter, till 0,50 procent. Det skulle i och för sig inte påverka interbankräntorna mycket men det skulle sänka lånekostnaderna för de banker som har tagit del av ECB:s treåriga refinansieringsoperationer, LTRO. Räntan på LTRO-pengarna är rörlig och följer ECB:s styrränta, och det betyder att priset för de treårslån om totalt cirka 1.000 miljarder euro som bankerna har tagit hos ECB halveras.

Handelsbanken tror också att centralbanken kommer att behöver erbjuda ytterligare finansiering i en liknande LTRO-operation framöver, även om det troligen kommer att dröja längre än det borde givet att ECB aldrig agerar proaktivt.

Handelsbanken tror vidare att det bara är en tidsfråga innan Grekland kommer att lämna euroområdet. Jan Häggström tror att utvecklingen efter att Argentina till slut släppte dollarpegen 2002, då ekonomin började växa snabbt när valutan mer än halverades i värde, framstår som lockande för ett land där det har uppstått en ond spiral mellan recession och besparingar.

Jan Häggström tror att det rent tekniskt inte kommer att bli något större problem för Grekland att byta ut euron mot en ny drachma, som antas omgående deprecieras med minst 50 procent, kanske med upp till 80 procent, vilket skulle göra Grekland mycket konkurrenskraftigt som turistland.

För Argentina innebar valutadevalveringen att ekonomin återhämtade sig snabbt, och arbetslösheten sjönk från 20 till 10 procent på bara tre år. Det är knappast säkert att en euro-exit för Grekland får lika positiva effekter, men scenariot kan vara lockande för den regering som ska ta över efter valet i början av maj.

Frågan är också vad en någorlunda lyckosam euro-exit för Grekland skulle innebära för reformambitionerna i andra problemländer i euroområdet. Jan Häggström påpekar att länder som Spanien agerade relativt snabbt när de grekiska problemen eskalerade, andra länder ville göra allt för att undvika förödmjukelsen av att behöva räddas av IMF.

Om Grekland skulle lyckas någorlunda väl genom att lämna euroområdet kan det bli svårt för politiker i andra problemländer att övertyga väljarna om behovet av fortsatt kraftiga åtstramningar för att klara EMU-kriterierna.

Prognoser (årlig procentuell förändring respektive procent)

  2012 2013 2014
BNP (dagjusterat) 0,6 1,9 2,8
KPI 1,1 1,2 1,8
Öppen arbetslöshet 7,9 8,2 8,0
Privat konsumtion 1,1 2,2 2,6
       

Affärsvärlden Redaktionen

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom