”Största byggskandalen i modern tid”

Enstegstätade putsade fasader är en konstruktionsmetod som innebär att putsen läggs direkt på isoleringen. Om fasaden sätts på en träregelvägg har den visat sig vara mycket känslig för fukt.

Även små sprickor i putsen kan leda till att fukt kommer in. Och eftersom fasadkonstruktionen saknar luftspalt har fukt som kommer in mycket svårt att torka ut.

Särskilt känslig är konstruktionen vid anslutningar och infästningar, till exempel vid fönster, fönsterbleck och solskyddsinfästningar.

– Fönster och fönsterbleck är de absolut vanligaste detaljerna där det läcker in vatten, säger Anders Jansson, skadeutredare vid SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut.

Han har också sett flera exempel på att fel sorts fönster har valts i hus med enstegstätade fasader. Om fönstren har en luftspalt som mynnar i sidan kan det leda till att vattnet får fri väg att komma in i konstruktionen.

– Fönstren är inte avsedda att sitta i konstruktionen, det går inte att få det tätt. Ändå sitter de i otroligt många fasader, säger Anders Jansson.

Han har skrivit de två uppmärksammade SP-rapporterna från 2009 och 2011 där riskerna med de enstegstätade fasaderna har behandlats. Hittills har han hunnit undersöka omkring 1 000 byggnader med väggkonstruktionen. De har alla varit relativt nybyggda, med mellan fyra och tio år på nacken.

– Skadefrekvensen är väldigt hög. Jag har ingen exakt siffra men uppskattar att ungefär 70 procent har haft skador. Och det är fruktansvärda skador. Det här är solklart den största byggskandalen i modern tid, säger han.

Du måste vara oerhört trött på den här väggkonstruktionen?
– Ja, det är klart man är det. Men nu har nog folk verkligen förstått att det inte var något falsklarm. I början var det ju ingen som trodde på oss, säger Anders Jansson.

Byggbranschen använder fortfarande konstruktionsmetoden, men har modifierat den genom att till exempel ta bort organiskt material och använda mineralull i stället för cellplast som isolering. Hittills har SP inte sett några skador på hus med sådana modifierade enstegsfasader.

– Men om man verkligen vill bygga med den metoden bör man följa upp och visa att det fungerar, genom att till exempel sätta in fuktgivare som mäter fuktvärdena, säger Anders Jansson.

Enstegstätade putsfasader

De enstegstätade putsfasaderna har varit en branschstandard under femton års tid och samtliga byggbolag som Skanska, NCC, Peab och JM har använt sig av den. JM övergav metoden först 2011, fyra år efter de flesta andra övergett den.

Byggbolagen har uppfört mellan 110 000 och 160 000 bostäder med
enstegstätade fasader i Sverige, enligt Ulf Stenberg, som är chefsjurist på
Villaägarna.

Kostnaden för att byta ut en enstegstätad fasad till en tvåstegstätad
fasad på ett helt småhus varierar mellan 300 000 kr och 1 500 000 kr
beroende på skadeomfattning och fasadytans storlek.

nullnull