Sverige tappar i global konkurrenskraft

Det Sverige är bra på förbättrats, det vi är dåliga på försämras. Det är huvudbudskapet i en ny rapport om svensk konkurrenskraft som professor Thomas Andersson vid IUET, partnerinstitut till WEF presenterade i Almedalen på måndagen.

Rapporten Global Competitiveness Report ger en överblick av olika länders relativa konkurrenskraft och presenterades på seminariet ”Hur säkrar vi Sveriges välfärd och långsiktiga konkurrenskraft?”, som arrangerades av Deloitte och Affärsvärlden i Almedalen.

Thomas Andersson, professor vid IUET, presenterade rapporten som visar att Sverige hamnar på plats sju i rankningen av 137 länder. Pluspoängen återfinns framförallt inom användning av ny teknik och internationellt affärskunnande. Utbildningsnivåerna och skattesystemet drar däremot ned resultatet.

– Kombinationen av strukturella brister främst inom svensk kompetensförsörjning och förutsättningar för nyinvesteringar är oroväckande. Trots flera år av stark makroekonomi uteblir förstärkningarna av grundläggande samhällsinstitutioner, säger Thomas Andersson.

Sverige befann sig tidigare på plats sex plats bland 138 länder år 2016. Nu hamnar vi bakom Schweiz samt USA, Singapore, Nederländerna, Tyskland och Holland.

– Vid nästa lågkonjunktur lär Sverige drabbas hårt. Sviktande priser på fastigheter och hushållens internationellt sett höga skuldsättning gör oss extra konjunkturkänsliga, säger Thomas Andersson.

World Economic Forum har i mer än 35 år presenterat undersökningar och rapporter som rör produktivitet och konkurrenskraft. Det är alltså World Economic forum som står för statistiken som rankar länders konkurrenskraft och Thomas Andersson har därefter analyserat vad siffrorna innebär för svensk del.

– Den intressanta observationen är hur Sverige ligger till, att vi har haft en ihållande oförmåga att hantera de områden som vi är svaga i. Utbildningssystemet och inverkan av skatter och flexibiliteten på arbetsmarknaden till exempel. Samtidigt behåller Sverige en styrkeposition inom innovation och makropolitik som offentliga finanser, säger han. 

I rankningen delas länder in i tre olika huvudmått: infrastruktur och grundläggande institutioner för samhället, därtill kommer ett mått som rör effektivitet – investeringar och arbetsmarknad. Den tredje kategorin är innovation – om vad som händer med framkomsten av nya idéer. Inom den sistnämnda kategorin ligger Sverige relativt högt upp.

Rapportpresentationen följdes av en paneldiskussion. Förutom Thomas Andersson medverkade Nordeas chefsekonom Annika Winsth, Citis chefsekonom Catherine L. Mann och Maria Borelius, journalist och entreprenör.

Citis chefsekonom Catherine L. Mann tyckte att Thomas Andersson var lite väl hård mot Sverige. Annika Winsth däremot uttryckte sin oro över det faktum att Sverige fortsätter att tappa vad gäller utbildning.

På frågan om varför Sverige fortsätter att tappa i rankning vad gäller utbildning sade Maria Borelius:

– Skolområdet har varit ett politiskt slagfält snarare än en arena för utbildning. Vi behöver passionerade lärare som verkligen älskar saker som franska verb. Skolan behöver mindre ideologi och mer fokus på vad som faktiskt leder till bättre lärande.

Seminariet är det första av tio seminarier som Affärsvärlden arrangerar tillsammans med Deloitte i Almedalen. Hela programmet hittar du här.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.