Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Swedbanks prognoschef: Minusränta inte så konstigt

2019-08-16 10:48
Swedbanks prognoschef Andreas Wallström. Foto: Swedbank

Minusräntor är kanske inte är så underligt som det kan verka. I en värld där vi lever allt längre och många vill spara, samtidigt som få vill investera, blir räntorna låga. Att det för vissa obligationer då rentav blir minusräntor är kanske inte så förvånande. Det säger Swedbanks prognoschef Andreas Wallström till Nyhetsbyrån Direkt.

"Egentligen är minusränta inte så väldigt konstigt. Noll är ingen magisk gräns. Det handlar till syvende och sist om att det globalt finns mycket sparande men samtidigt en låg efterfrågan på investeringar. Då blir efterfrågan på pengar liten och räntorna därmed låga. Till och med så låga att vissa länder får betalt för att låna, som Sverige, Tyskland och Schweiz", säger han.

Enligt Bloomberg Barclays obligationsindex handlas nu obligationer för 16.700 miljarder dollar till minusränta, 30 procent av alla obligationer som ingår i indexet. Det är framför allt statsobligationer som handlas till minusränta, men även en hel del företagsobligationer och i Danmark har det också emitterats bostadsobligationer med negativ ränta.

Traditionellt är ränta ersättningen som låntagare betalar för att få låna pengar, men minusränta innebär att det i stället är långivaren som betalar låntagaren för att få låna ut pengar. Andreas Wallström menar att det finns goda förklaringar till denna till synes upp-och-nervända värld.

"Anledningen till att man historiskt haft en positiv ränta är att människor typiskt sett hellre har velat konsumera i dag än i morgon. Därför har de krävt ersättning för att avstå konsumtion i dag. Men om man i stället hellre vill ha möjlighet att konsumera i morgon kan man vara beredd att betala en liten minusränta för det. Man kan ju förstås också ha pengarna i madrassen, men det blir väldigt opraktiskt", säger han.

Vad skulle då få människor att värdera framtiden högre än nutiden? En förklaring är en allt längre livslängd.

"Tiden som pensionär blir allt längre och då måste vi spara mer, och konsumera mindre, när vi jobbar för att kunna finansiera många år som pensionärer", säger han.

Samtidigt som många vill spara är också efterfrågan på investeringar och lån förhållandevis låg.

"Det kan handla om att företagen har en dyster framtidssyn, kanske märkta av finanskrisen, men det kan också ha att göra med att vi har en ny tjänsteekonomi som inte kräver så mycket investeringar", säger Andreas Wallström.

En annan förklaring till minusränta är att centralbanker världen över köper statsobligationer just i det uttryckliga syftet att få ned även längre räntor. Svenska Riksbanken har till exempel köpt runt hälften av de utestående svenska statsobligationerna.

"Centralbankernas köp har haft betydande effekter på räntorna och det finns också många finansiella institutioner som måste ha en viss del av sina tillgångar i säkra och likvida statspapper, till exempel banker. Men detta kan inte helt förklara de låga räntorna. Jag tror att många länder haft minusränta även utan centralbankernas QE-program. Centralbankerna agerar utifrån de sekulära krafterna i ekonomin", säger Andreas Wallström.

Ännu en möjlighet är att det finns en gigantisk bubbla på statsobligationsmarknaderna, där investerare räknar med att kunna sälja vidare obligationer till ännu högre pris, och därmed lägre ränta.

"Det kan inte uteslutas, men samtidigt måste man fundera på var risken är störst när man placerar sina pengar. Jag kan tycka att risken för en förlust är större på aktiemarknaden än på obligationsmarknaden. Att investerare är beredda att betala för att låna ut pengar är baserat på en bedömning av risk och avkastning. Det är inte säkert att den förväntade avkastningen är lägre i obligationer med minusränta än vad den är för aktier eller obligationer som handlas till positiv ränta", säger han.

Eftersom de ekonomiska krafter som bidragit till att trycka ned räntorna till historiskt rekordlåga nivåer lär bestå framöver får man räkna med att minusräntan är här för att stanna under lång tid, tror Andreas Wallström.

"Man bör förvänta sig fortsatta minusräntor. Av allt att döma är många länder på väg från högkonjunktur in i en lågkonjunktur och det borde få räntorna att sjunka ännu mer i det kortare perspektivet. Efter det kan förstås räntorna stiga något om konjunkturen tar fart, men trenden med låga eller ännu lägre räntor kommer nog att bestå 10-20 år till", säger han.

Han tillägger att låga räntor också på sätt och vis är självförstärkande eftersom hela ekonomin anpassar sig till ett lågt ränteläge, som med tiden blir allt svårare att komma ur.

"Ju längre vi lever med låga räntor desto mer räntekänslig blir ekonomin och desto svårare blir det för centralbankerna att höja räntorna. Deras tanke med att köpa obligationer är att tillfälligt få ned långa räntor och stimulera ekonomin, för att få högre räntor framöver, men det finns inte mycket som stödjer den tanken, snarare tvärtom. Stiger långa räntor för mycket kommer centralbankerna att få börja köpa igen för annars bromsar ekonomin", säger han.

Hur kommer då en värld med minusräntor under lång tid att se ut?

"Vi kommer att få en spännande, men lite sårbar värld. Risken är att man får en skulduppbyggnad och excesser som riskerar att leda till nästa finanskris. Historiskt är orsaken till finanskriser nästan alltid att någon som inte borde ha lånat har lånat för mycket. Med stora skulder kommer även ganska små ränteförändringar att få kännbara effekter. I det perspektivet blir det viktigt med makrotillsynsåtgärder som amorteringskrav för hushållen och finanspolitiska ramverk för stater", säger Andreas Wallström.

Samtidigt påpekar han att det i dagsläget inte syns några som helst excesser från de länder som har minusränta på sina statsobligationer.

"Tittar man på de länder som har lägst räntor, som Schweiz, Tyskland och Sverige, finns inga som helst tendenser till att de är på väg att utnyttja möjligheten att få betalt för att låna. Tvärtom fortsätter de att föra en stram finanspolitik. Det mest extrema fallet är Schweiz, som nu kan låna på 50 år och få betalt för det, men som ändå har en lägre statsskuld än till exempel Sverige", säger han.

Samtidigt tror han att just detta - en mer expansiv finanspolitik och därmed större efterfrågan på pengar - är det som skulle kunna få räntorna att bli positiva igen.

"Det som skulle kunna ändra spelplanen är om regeringarna till slut börjar nyttja den här situationen och spenderar mer, inte minst i Tyskland, som är ett stort och viktigt land. Om de börjar spendera påtagligt mer än i dag och låter statsskulden stiga tror jag inte att vi kommer att få se minusräntor så länge till i Tyskland", säger Andreas Wallström.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom