Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Thedéen: Rätt tillfälle att skärpa amorteringskravet

2018-04-04 11:09
Erik Thedéen, generaldirektör på Finansinspektionen. Foto: Ola Söderlind

Skulle Finansinspektionen ha exakt rätt timing för alla åtgärder skulle de aldrig komma till skott. Man får nöja sig med att det blir någorlunda rätt och då verkar det som om det nu var rätt tillfälle att införa det skärpta amorteringskravet.

Det sade Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen vid en pressträff på onsdagen där han presenterade FI:s nya bolåneraport.

"Vi har nu ett läge med ett mycket högt resursutnyttjande, där Konjunkturinstitutets barometerindikator är långt över sitt historiska genomsnitt. Det finns en väldigt god motståndskraft i form av låga räntor och en stark tillväxt", sade han.

Han sade att det därmed var rätt tillfälle att införa det skärpta amorteringskravet. Det är viktigt med timingen, men det går inte att sikta på att den ska vara exakt rätt.

"Då skulle vi aldrig kunna införa några åtgärder alls. Vi får sikta på att det blir någorlunda rätt", sade han.

Han påpekade att en viktig insikt man ska ha med sig är att skulder är stabila, så länge de inte amorteras, medan allt annat är rörliga faktorer. Räntan kan stiga, bostadspriserna sjunka och arbetslösheten öka.

"En variabel är stabil och det är skulderna", sade Erik Thedéen som påpekade att när Sverige nu haft sjunkande bostadspriserna i "brinnande högkonjunktur" får det ändå effekter och leder till diskussioner på grund av den höga skuldsättningen. "Det visar att det är ett känsligt system".

Han sade vidare att det skett en ganska kraftig nedgång i svenska bostadspriser under hösten, efter en lång tids uppgång.

"Bostadspriserna har fallit relativt kraftigt sedan i höstas, med runt 10 procent. Det verkar ha skett en viss stabilisering i januari och februari", sade han och tillade att det återstår att se vad som hänt i mars.

Han sade att man ska vara "extremt försiktig" med att dra slutsatser av vad nedgången beror på, men han ville peka på några kandidater: Mer nybyggnation som skapat ett utbudsöverskott i vissa marknadssegment, skärpt kredithantering från bankerna delvis beroende på att bankerna själva blivit mer försiktiga och dessutom FI:s skärpta amorteringskrav som infördes den 1 mars. Dessutom finns rapporter om spekulation i nyproduktion i framför allt bostadsrätter i storstäder, där dessa köpare fallit bort när priserna började sjunka.

"Det kan ha påverkat men vi vet inte omfattningen av det", sade Erik Thedéen.

Vad gäller FI:s bolånerapport sade han att hushållens motståndskraft har ökat, men att hushållens skulder fortsätter att öka snabbt och att många bolånetagare har en mycket hög skuldkvot.

Finansinspektionens chefekonom Henrik Braconier sade att bolånerapporten visar att trenden med lägre belåning i förhållande till bostadens fortsatte under förra året.

"Belåningsgraden har gradvis sjunkit sedan 2010 när vi införde bolånetaket. Den fortsatte att falla under 2017 och var då 67 procent för nya bolånetagare", sade han.

Han sade att det är positivt att belåningsgraden fortsätter att sjunka, men han påpekade att en del fortfarande lånar 85 procent av bostadens värde.

"Många av dem har nu en väldigt liten marginal eftersom bostadspriserna sjunkit 10 procent sedan vi genomförde undersökningen i höstas", sade han.

Skuldkvoterna, skulderna i förhållande till inkomster, har dock fortsatt att stiga.

"Det är en lite motsägelsefull bild som beror på att bostadspriserna stigit mycket snabbare än hushållens inkomster. Att skuldkvoten ökar är oroande eftersom det ökar riskerna", sade Henrik Braconier.

FI fokuserar framför allt på gruppen som har en väldigt hög skuldkvot, det är de som kommer att få dra åt konsumtionen mest i en kris och som gör svensk ekonomi sårbar. Höga skuldkvoter är i mångt och mycket ett storstadsfenomen, eftersom bostadspriserna är högst där.

För första gången någonsin har FI också tittat på skulder i bostadsrättsföreningar. Lägger man till belåningen i bostadsrättsföreningar blir skuldkvoten 15-20 procent högre för en genomsnittlig ny bolånetagare.

Generaldirektör Erik Thedéen påpekade att den genomsnittliga skulden i bostadsrättsföreningar är knappt 6.000 kronor per kvadratmeter, men den är närmare 12.000 kronor för nyproducerade bostadsrätter i nybildade föreningar.

"Detta är inte primärt en makroekonomisk risk, men det är något som är viktigt för konsumenterna att tänka på när de köper nyproducerat. Det är en viktig faktor", sade han.

Henrik Braconier sade att amorteringarna ökat, vilket FI ser som glädjande. Det verkar också som om amorteringskravet har en normerande effekt på andra bolånetagare.

"Hela amorteringskulturen förändrats. Allt fler som inte behöver amortera väljer ändå att göra det", sade han.

Vad gäller negativa effekter av amorteringskravet sade Henrik Braconier att det inte verkar finnas någon stor inlåsningseffekt, och den som finns beror framför allt på skattesystemet. Vad gäller unga, som varit i fokus i debatten, sade han att det finns en ökad andel unga bolånetagare, under 30 år, sedan 2011. Andelen sjönk 2010 när bolånetaket infördes. En annan trend är att fler och fler unga tar lån tillsammans.

Henrik Braconier sade också att hushållens marginaler ökar, vilket gör att de nya bolånetagarna blir mindre räntekänsliga. Färre får nu underskott i kvar att leva på-kalkylen (KALP) vid 7 procents ränta. Han påpekade också att amorteringskravet medger en paus i amorteringarna under svåra tider, vilket skulle hjälpa många.

Direkt Affärsvärlden

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom