Välkommen, du har tillgång till Premium-materialet via ett samarbete med Telia Zone!

Triton-ägare: Min mor bor gärna på Carema

2011-12-05 13:28
Carema. Foto: Scandix

I en intervju med Affärsvärlden berättar Triton-partnern Magnus Lindquist om varför riskkapitalbolaget öppnar tidigare stängda informationsvägar. Samtidigt öppnar han för nya investeringar.

Ärligt talat, Magnus Lindquist, styrelseledamot i vårdföretaget Caremas moderbolag Ambea Holding och partner i riskkapitalbolaget Triton, hur har ni upplevt den sista månaden i Triton?

- Det har varit intensiva dagar. Väldigt mycket med Carema förstås. Det har självklart varit sorgligt att höra om de fall som har uppdagats. Samtidigt har vi gjort mycket för att fortsätta att förbättra Carema till att bli det ledande kvalitetsbolaget inom vård och omsorg, det som var vår målsättning från början när vi köpte det.

Ingick det att spara på personalkostnader när ni räknade på bolaget för två år sedan?
-  Nej, planen var att vi skulle jobba smartare men inte att viskulle skära på personalen.

Det har varit den generella kritiken mot Carema. Att bolaget är tunnbemannat?
- Det är kritik som inte stämmer generellt. Carema har totalt inte lägre bemanning än vad andra aktörer i sektorn har.

Ni gjorde en due diligence årsskiftet 2009-2010, såg att 60 -70 procent av kostnaderna är personal, och då satte ni er ned och bestämde att den här stora kostnadsposten ska vi inte skära i?
- Ja. För investeringen bygger på att bättre kvalitet leder till fler tjänster, fler kunder och möjlighet till fortsatt tillväxt.

Vad säger du till den som är rädd för att de gamla ska behandlas sämre om anhöriga rapporterar fel?
- Så ska det inte vara. Vi välkomnar alla synpunkter på hur vi ska bli bättre på vård och omsorg. Ett sätt att komma till rätta med det är att man nu har inrättat en kundombudsman dit vem som helst ska kunna ringa.

Hur är anmälningstakten?
- Många ringer in och det tycker vi är jättebra. Det kommer alltid att finnas fall där man har olika synpunkter på hur en person har hanterats.

Ni på Triton har tidigare varit superhemliga?
- Mediesituationen har inneburit att vi fått ompröva vår syn på hur Triton syns i media. Vi har tidigare valt att endast vara väldigt öppna mot dem vi jobbar direkt med: mot ledningarna i portföljbolag, investerare - kort sagt de i vår marknad.

En öppnare linje också mot allmänheten är en direkt följd av Carema-affären?
-  Man kan säga att när vi investerade i Ambea/Carema underskattade vi behovet av att vara mer publika också från ägarsidan. Det har vi nu lärt oss, efter vad som har skett under de senaste veckorna.

Vilka är nackdelarna med att hålla låg profil?
- Jag hör ibland att de som inte känner till oss undrar varför vi håller en låg profil. Ett annat problem är att människor kan tro att vi är en svensk investeringsfirma.

Ni är grundade av svenskar och har många svenskar anställda?
-
Jo. Absolut men grundaren Peder Pråhl har inte bott i Sverige på över 20 år. Men vi är en nordeuropeisk investeringsfirma med fokus på Norden, Tyskland, Österrike och Schweiz.

När syns den nya öppna strategin?
-  Den  ändras inom kort och vi börjar med att lägga ut information  på hemsidan. Där ska framgå vad vi är för en firma, hur vi investerar, vår affärsmodell, vi fokuserar på tre sektorer;  industri, service och konsumenthälsa, att vi har lång och gedigen erfarenhet, att vi har bra nätverk samt att vi historiskt  har levererat bra resultat.

Hur många partners är ni?
- Vi är ett 60-tal personer som har olika stort ekonomiskt intresse i partnerskapsbolagen. Totalt är vi nästan 70 investment professionals. I Norden är vi 16 stycken. Totalt antal verksamma inom Triton  är ungefär 160.

Ni har rest tre fonder, var och en större än den tidigare?
- Stämmer. Den senaste drog vi igång 2009 och stängde 2010 och den är på 2,4 miljarder euro och dessförinnan var det Triton 1 på 650 miljoner euro, egentligen två fonder, och Triton 2 år 2006 på 1,1 miljarder euro.

Kommer det fler?
- Långsiktigt hoppas vi få investerarnas förtroende att starta fler men inget är bestämt.

Hur många portföljbolag har ni?
- 26 stycken varav 9 är svenska. Vi har mer än 55 000 anställda i bolagen och de omsätter mer än 12 miljarder euro.

Vilka är era kunder typiskt sett?
- Investerarna i våra fonder är privata och offentliga pensionsfonder, stiftelser och andra stora institutionella kunder. Totalt har vi cirka 100 investerare.

Vilken sorts företag vill ni förvärva?
- Både cykliska och ocykliska. Gärna i bolag som är underutvecklade och som har en  lönsamhetsförbättringspotential.

Renoveringsobjekt alltså?
- Ja , det kan du säga även om det finns olika grader av renovering vi måste göra. Men sedan har vi omstruktureringsfallen, bolagen som verkligen behöver struktureras om. Sådant jobbar vi också med.

Om ni får välja mellan ett bolag som har problem och ett bolag som är välskött så tar ni det med problem?
- Ja. Vi fokuserar på bolag där vi själva kan vara med och utveckla till att bli bättre.

Hur många exits har ni gjort?
- Vi har genomfört totalt cirka 40 investeringar och ett stort antal tilläggsinvesteringar. Av dessa har vi avyttrat 14 bolag, där Semper och Phadia var några av de första.

I ett fall (förpackningsbolaget Stenqvist) ska ni ha förlorat över 800 miljoner kronor. Din kommentar?
- Stenqvist är det enda exemplet i Norden där vi faktiskt förlorat pengar. Vi förlorade cirka 450 miljoner kronor.

Vilka mål har ni?
- Generellt förväntar sig våra investerare en avkastning på 25-30 procent (per år) från private equity eller den här typen av investeringar. Vårt mål är att ligga högre än så.

Vi provar den nya öppenheten: Hur går det?
- Det talar vi inte om men våra investerare har hittills kommit tillbaka.

Dagens Industri har räknat ut att ni med managementbolagen har tjänat 2,5 miljarder kronor under drygt tio år?
- Det kommenterar jag inte. Vi har samma typ av ersättningssystem som konkurrenterna har.

Hur är Sverige som land att driva företag i?
- Som helhet ett bra land.

Om du tittar på skattesituationen då?
- Jag har nog ingen officiell uppfattning där.

Någon inofficiell då?
- Nej, vi väljer att jobba med bolag utifrån de kriterier vi har och sedan jobbar vi med de skatter som finns  i varje land. Våra investeringar drivs inte av skattelagstiftningen.

Varför har ni satt i system att ta stora interna aktieägarlån?
- I princip alla andra PE-bolag liksom andra större koncerner som ägs av utländska bolag gör samma sak. Vi följer de skatteregler, lagar och förordningar som finns i varje land.

Hur förklarar du på ett enkelt sätt att ni undviker skatt i Carema med stora internlån samtidigt som ni är beroende av skatteinkomster för att driva Carema?
- Våra lån med 12 procents ränta är efterställda lån och har därmed sämre rätt. De är tecknade med marknadsmässig ränta.

Av den färska årsredovisningen framgår att bolaget gör en vinst på 416 miljoner kronor men ändå körs Ambea/Carema med negativt eget kapital på 446 miljoner kronor. Varför är det fördelaktigt?
- Vi  följer de regler och förordningar som finns och vi tycker att det är bra att snabbt få ett tydligt system på plats med bred acceptans, något som regeringen har aviserat.

Era konkurrenter vid Altor föreslår konvertering av aktieägarlånen till vanliga aktier. Kommentar?
- Vi tittar på det, vi också.

Är Ambea/Carema mer eller mindre värt idag än när ni köpte det för ett obelånat värde av 8,5 miljarder 2010?
- Vi  tänker inte så. Vi fokuserar på att utveckla bolag. Normalt tar det fem till sju år innan man jobbat igenom ett nytt företag. Vi behåller våra innehav 4 till 7 år men vi har bolag som vi har haft i tolv år.

Vad har dina föräldrar sagt om Carema?
- Min far är död men min mor säger att hon gärna bor på ett Carema-boende.

Carl Magnus Lindquist

Född: 1963
Bor: I Helsingborg och Stockholm
Inkomst 2010 (2009): 5,3 Mkr (4,5 Mkr)
Arbetar: Partner Triton och styrelseuppdrag i ett tiotal portföljbolag.

Calle Froste

Mest läst

Premiumnyheter

Aktuellt inom